Förutom väder och vind så har sommaren kommit till Halmstad. Klassiska uteserveringen Bulls har öppnat på Lilla Torg och stoltserar med sina palmer. Jag och Grabben valde dock att fika inomhus. Jag laddade med en latte och sprang sedan 100 minuter hem till Grabbens föräldrar för middagsmat. Så länge har jag inte sprungit sedan tidigt i höstas. Sedan dess har det mest blivit 5 och 6-kilometrare med undantag av veckans 10 kilometer.

Löpningen kändes bra. Tempot var verkligen superlugnt och med ett riktigt lugnt tempo kan i stort sett vem som helst springa längre än man tror och anar! Mot slutet kände jag att energin hade nått bottenläge men då var jag nästan framme. Precis efteråt kände jag mig lite stel i knän och leder och det är just dessa, snarare än kondition och ork, som behöver vänjas.