Träningsglädje

Jag gjorde ett experiment till frukost imorse. Grön gröt utan gryn men med mycket raw food-känsla. Superenkelt och supergott. Superfood helt enkelt!

Det var värst vilken respons det blev pÃ¥ mitt förra extremkorta inlägg. Det finns en stor chans att ni förväntar er för mycket för jag ska inte utannonsera att jag vunnit nÃ¥got pris, typ träningsbloggpris, eller sÃ¥. Men mitt meddelande är viktigt ändÃ¥, för alla er där ute som faktiskt är nÃ¥got – trots att ni inte tror det. Atleter!

Nike har typ frälst mig. Och boostat mig. Och nu vill jag föra det vidare!

I onsdags berättade Sara frÃ¥n Nike om Nikefilosofin. Vi pratade om att vara löpare. När blir man det? När man springer sÃ¥klart! ÄndÃ¥ vÃ¥gar fÃ¥ kalla sig löpare. Varför? Jag tror att det ligger och darrar prestationer, tider och kilometrar i luften som blockerar och dumt nog nedvärderar – men man behöver inte vara bäst för att kalla sig löpare. Om du springer sÃ¥ är du löpare, punkt. Vad skulle du annars vara? En icke-löpare som springer? Det lÃ¥ter rätt ologiskt…

Sara berättade om hur Nike ser pÃ¥ sina kunder när de utvecklar sina produkter. Och vet ni vad, de ser sina kunder som atleter. Ja, allihopa! Det gäller bÃ¥de när de tar fram produkter som säljs pÃ¥ Stadium eller grejer som skickas direkt till landslaget. If you have a body you’re an athlete, enligt Nike. Men hur mÃ¥nga av oss har tänkt den tanken själv? Jag har aldrig gjort det.

Jag kände mig rätt malplacerad i onsdags. PÃ¥ Niketräffen var vi ett gäng tjejer, och nÃ¥gra killar. Jag hade inte stenkoll pÃ¥ var alla kom frÃ¥n men det var blandat med journalister, träningsbloggare och nÃ¥gra andra bloggare. Vissa sprang ute med Malin och andra höll sig inomhus till löpbanden. De som sprang ute var i stort sett god för milen sub40. Och sÃ¥ var där jag, lite större och lite lÃ¥ngsammare. Jag hängde med i uppvärmningen men halkade efter pÃ¥ intervallerna. Och jag hade 2 val: att känna mig totalt misslyckad och rätt värdelös (som vanligt jämför man ju sina sämsta sidor med nÃ¥gon annans bästa sidor och hänger envist och felaktigt upp hela livets känslostorm pÃ¥ det), eller att lyssna till vad Nike just sagt. If you have a body you’re an athlete – jag har ocksÃ¥ rätt att vara med. Jag har rätt att vara med utan att ens tveka. Jag är ocksÃ¥ löpare.

Min uppfattning är att det finns mÃ¥nga som tror att de är för dÃ¥liga för att vara nÃ¥got. Som stirrar sig blind pÃ¥ sin egen klocka och jämför med andras. Stämmer de inte överrens sÃ¥ är man inte värd nÃ¥got. Inte värd sitt namn som löpare. Bullshit, säger jag. VÃ¥ga lyft blicken och vÃ¥ga inse att du är nÃ¥got. Om du har en kropp, och du tränar – ja dÃ¥ är du en atlet.

Bild: Magnus Neideman/Scanpix

Jag har något viktigt att säga er. Men jag säger det imorgon. Tills dess får ni sova gott! Det ska jag göra. Jag älskar min säng!