Träningsglädje

Det kommer bli rätt många jobbtimmar framför datorn inatt. Jag hoppas att jag är klar när de 2 CSI-avsnitten strax efter midnatt är slut. Då ska jag ladda kroppen med sömn inför en ny träningsvecka.

Förra veckan var rätt dålig. Nu är ju 5 timmar träning på en vecka inte särskilt dåligt i sig, särskilt inte när nästan alla timmar bestod av högintensiv träning. Men, målet med veckan: att bli sjukt jäkla trött i kroppen så att jag kan vila kommande vecka och bygga upp mig igen, nåddes inte riktigt. Därför förlänger jag förra veckan (som skulle vara en vecka 4 i mitt periodiserade program) till att även innefatta denna vecka. På söndag ser jag fram emot att längta efter lite vila!

Veckan kommer att inledas i Halmstad, innehålla några vändor till Göteborg och avslutas i Stockholm. Imorgon ska jag testa mina nya löparskor! Enligt de som vet så funkar de toppen på snö och is. Och så ska jag köra lite intervaller och coreträna, vilket jag i och för sig gjorde igår också… På tisdag ska jag premiärträna kettlebells med ett proffs och på onsdag ska jag stavlöpa och intervalla igen. Och träna lite ben. På torsdag tar jag det lugnt med ett functional movespass och på fredag vilar jag och umgås med träningsvänner (hörru Erika, skaffa dig en blogg så jag kan länka!) i en bil upp till Stockholm. För då smäller det – det är dags för Nike Convention. Förutom att träna en massa kul grejer vill jag se till att träffa den här toppinglan och så ska jag festa till det på lördagskvällen. På söndagen blir det ännu mer konventträning och det hela avslutas med mitt andra kettlebellspass någonsin. Om jag inte checkat ut innan dess det vill säga.

Alla som ska till Nike räck upp en hand!

Åh vad jag såg fram emot Easylinepasset idag. Och så spinningpasset efteråt. Men när jag kom till gymmet några minuter innan Easylinen började så var passet fullt. Och jag blev besviken. Lika besviken över att jag skulle missa det jag sett fram emot som jag var över att jag hela tiden är för snäll. Att vara snäll är för det mesta en bra sak – så länge omgivningen fattar att man är snäll. Då får man good will. När omgivningen varken fattar eller förstår ja då offrar man bara sig själv och det förlorar också bara man själv på.

Utan musik i öronen satte jag av på löpbandet. När jag klev på var pulsen uppe i 80% av max. Inte för att jag var trött, slut och andfådd utan snarare för att jag var frustrerad. Skitförbannad, med andra ord. Att springa intervaller var det sista jag hade lust att göra men intervaller blev det ändå. Någonstans mellan 11-12 stycken hann jag med. 6-7 av dem blev 2 minuter långa och resterande blev 1 minut lång. Fokus låg på att få upp pulsen till över 90% (vilket jag lyckades med på alla utom de första 2) och att springa snabbare än förut (det lyckades jag också med). Teknikmässigt har jag svårt för att springa fort. Jag spänner mig och det blir jobbigt och konstigt, men idag var det de sista 2 intervallerna som kändes bäst rent teknikmässigt i kroppen och det gjorde mig rätt så glad igen.

När jag klev av löpbandet tog jag med mig ett hopprep och gick in i en sal. Jag varvade 100 hopp med 10 jämfotahopp upp på hög bräda men tröttnade efter 3 set och körde lite core istället.

Även om jag missade Easylinepasset så fick jag en plats på spinningpasset. Instruktören som håller söndagsklassen hör till en av mina favoriter men det blir lite mycket aerobics på cykeln ibland. Det bjöds inte på särskilt mycket vila men däremot noterade pulsklockan en maxnotering på över 90% och jag vet precis när det var – för det var ett parti som var både tokjobbigt och tokroligt. Vi körde sittande sprint och sedan rakt in i en sittande backe följt av sittande sprint och sedan rakt in i en stående backe (x 2) och när jag nu skriver ner det så låter det inte särskilt märkvärdigt men det var det. Det var riktigt märkvärdigt. Och riktigt bra.

Jag har gjort en ny version på gröt och tittar på skidåkning på TV. I eftermiddag ska jag träna och så har jag ett gäng timmar framför jobbdatorn att beta av. Det är lite tur i oturen att solen inte skiner idag för då hade jag bara velat vara ute, nu är jag rätt nöjd med att sitta inne och uggla.

Gröten jag nyss fixat till innehöll några av de nya prylar som jag visade igår. Jag kokade upp havregryn, Dahlblads bake pro proteinpulver, några linfrön, lite chiamjöl och några gojibär. När det kokat ihop blandade jag i ett gäng frysta blåbär så att de tinade upp utan att bli mosiga och till sist strösslade jag över några mandlar. Snacka om superfood!