Jag börjar tycka att vecka 2 i min periodiserade träningsplanering är ganska tråkig. Jag går mest en massa powerwalks och det känns om att det tar så lång tid. 45 minuter powerwalk känns mycket längre än 45 minuter annan träning!

Jag hade en hurtig dam bakom mig redan från början av min powerwalk. Hon höll ett grymt tempo i snömodden och jag kände hur hon tog rygg på mig. Hela powerwalken igenom fick jag fokusera på att inte tappa mark utan istället dryga ut min ledning. Vid ett tillfälle lekte jag lite med min position och stannade och tog ett kort. Då knatade hon in några metrar så jag fick rivstarta för att hålla täten säker.

Jag vill tacka den hurtiga damen. Tack! Du gjorde så att jag höll tempo med både fötter och armar. Men samtidigt vill jag utropa ett frågetecken kring raska powerwalks som återhämtningsträning. Jag tycker nämligen inte att det är särskilt mycket återhämtning. När jag powerwalkar snabbt känner jag hur det anstränger höfterna ganska mycket och efter en powerwalk kan jag känna mig mör och ganska tom på energi. Jag får alltså inget sprall i benen efter en powerwalk utan skulle snarare behöva vila lite…

Något svettig under mössan gick jag in en sväng på Bokia innan jag kom hem och köpte en bok jag var sugen på: supermat. Jag vill veta så mycket som möjligt om allt det där som jag har ett sug efter: riktighet. Supermat känns som riktiga grejer och det känns väldigt mycket 2010 i mitt liv.