Jag var på Rivers RPM i eftermiddags och undrar för mig själv om instruktörsskapet ger en riktigt bra självförtroende – eller om det är människor med riktigt bra självförtroende som blir instruktörer. För det där med självförtroende har nog alla instruktörer jag stött på gemensamt. Om det inte är en ”förkunskap” så tycker jag att alla som tvivlar på sig själv ska gå och bli instruktörer. Efter ett gäng klasser (okej, ni måste kanske ge det ett tag) kommer ni tycka att ni är typ bäst i världen. Och det är rätt bra, så borde fler känna!

Jag tyckte att jag låg rätt dåligt till pulsmässigt mest hela passet. Låg mest och harvade runt 75% med pulstoppar på typ 81%. Men så fick jag se ”pulsfacit” för den här RPM-releasen och då konstaterade jag att jag låg ganska rätt ändå. Fast jag ser det som ett lite tuffare återhämtningspass mellan trippelträningen igår och morgondagens utmaning.

Bästa låten på hela passet är en återhämtningslåt. Den skulle jag kunna dundra på ordentligt till. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad låten heter eller hur den gick eller vilket nummer den hade men det var något med dark och alone. Att tänka mig lite snabb stående cykling till den låten är nästan som att tänka på en mörk, kladdig brownie. Typ.

Förresten, jag hittade en hårsnodd i väskan! Jag blev överlycklig. Tänk att så lite kan göra så mycket!

Sportlife är inte heller den perfekta gymkedjan. Det där med ostädade toaletter trodde jag man bara hittade på tåg, bensinmackar och i skolor men jag hade visst fel. Hur städade är toaletterna på Balance undrar jag?