Fick en kommentar på ett inlägg för ett tag sedan som antydde att alltför många tränar för mycket. Jag har fått och funderat på den kommentaren sedan dess. Definitionen av att träna för mycket är enkelt – men vad som är för mycket går inte att generalisera.
Min definiton av att träna för mycket är när man mår dåligt i kroppen (överträning) eller i knoppen (för att man har ångest över de pass man missar eller att man måste träna mer). Men att träna för mycket kan sällan översättas i antal timmar. Vad är att träna för mycket för dig?
Många reagerar med förskräckelse när jag säger att jag har som mål att träna 10 timmar i veckan. När jag förklarar att det inte är 10 timmar intervallträning jag tränar så brukar de se lugnare ut. För mig är dessa 10 timmar inte för mycket. Jag blandar lågintensivt med högintensivt och styrketräning med kondition. Jag har full koll på min träning, på min återhämtning och min kropp. Jag mår inte dåligt när jag missar ett pass. För någon annan kan 10 timmar vara alldeles för mycket. Och en tredje person kanske tränar 15-20 timmar i veckan.
Jag fortsätter att envist hävda att det inte är 10 timmars träning i veckan som är sjukt. Det är mer än 20 timmars stillasittande per dag som är galet.
Ett tips på tal om att träna förmycket är programmet skönhetsfläckar som går att se i efterhand på SVT play. Jag rekommenderar det varmt till alla som tränar, en liten tankeställare och en viktig poäng om att kroppen faktiskt behöver vila, även fast man själv inte känner det ibland.
En kvinnas historia om löpning och utseendefixering. Det berörde mig mycket. Vad tycker ni?
Efter att ha vuxit upp med en mamma som var balettdansös, vilket ofta innebär två timmars klass på morgonen, repetitioner på dagen och föreställning på kvällen, vet jag att man kan träna väldigt hårt under många år utan att ta någon som helst skada av det. Självklart ska det vara på rätt sätt och av de rätta anledningarna, men precis som Emliscious säger här ovan, så verkar gemene man inte anse att just träningsglädje är en god anledning. Kanske vill man gärna tro att det inte är bra att träna mycket för att legitimera sin egen brist på träningsglädje och motivation…? Personligen tycker jag att det är den BÄSTA anledningen!
håller med dig alldeles fullständigt som du vet redan! det enda som verkar ”berättiga” träning i den utsträckningen är en tävling. Om man säger att man är ”profesionell” i nån sport, tävlar eller har nån form av matcher så är det tydligen okej att träna ”Mycket” (hur man nu ska definiera det) men om man ”bara” är som oss, ”hobbytränare” så är det aningen mindre okej…. tragiskt…
Väldigt intressant och viktigt ämne. Man önskar att alla skulle känna sin kropp lika bra som dig (och som jag också har för mig att jag känner min). De flesta skulle nog även få spunk om de såg min träningsmängd, men jag tycker 10 timmar träning i veckan inte alls är överdrivet när man ju sitter minst 10 timmar varje dag. Sedan beror det ju på hur ens liv ser ut i övrigt med vardagsmotion, jobbsituation, livssituation etc. Att våga vila när man tycker att man behöver det är viktigt, likaså att försöka känna efter hur det känns i kroppen. Ändå är ju kroppen ganska smart, och säger till via t.ex. immunförsvaret ifall kroppen inte får den vila den behöver.
Du har helt rätt. Det är därför man inte kan rådge andra om träning förrän man vet vad som försiggår i deras huvud, man ska akta sig för att dömma utifrån kalla fakta. Alla är ju såå olika! 🙂
Sista meningen är bäst och så sann! Jag skulle gäran vilja träna 10 timmar i veckan om livspusslet gick ihop, nu får jag nöja mig med kanske hälften. Men ibland kan ju 3 timmar vara för mycket om man inte känner någon träningsglädje alls!
Jag håller med dig helt och hållet, kroppen är till för att användas! Många verkar rädda för att träna mycket för att andra så gärna kommenterar det och tycker man är ”duktig”, ”överambitiös”, ”galen” osv. Jag vill bara använda min kropp för det är då jag mår bra… 🙂
Jag håller med om att det kan variera mycket från person till person. Jag kan även konstatera att det beror på ens egen form i allmänhet också. Ett tag kunde jag träna upp mot 10h i veckan (om vi räknar med powerwalks där också), medan jag nu under blodbristperioden knappt klarar av att träna alls. Och en period klarar jag kanske bara att träna några få timmar per vecka. Det som är viktigt är just att lyssna på sin kropp. Det är när man kör över den som det börjar bli allvarligt.
PS! Vaad det är fint med färgade träningsbyxor. Blir så sugen! 🙂
Som du skriver tror jag att det är viktigt med variation i sin träning. Att göra precis samma sak 10-20 timmar i veckan tror jag kan vara slitsamt för kroppen för de flesta (vissa klarar nog det också). Tror också att det är viktigt att man lägger in någon dag i veckan då kroppen får vila.
Sedan får man tänka på att vad man definierar som träning måste få vara väldigt individuellt. För någon är en vandring i skogen väldigt fysiskt utmanande, men för någon annan är det bara avslappning. Själv leder jag ett 10 tal klasser i veckan förutom min egen träning, men många av dessa klasser ställer inte så stora krav på min fysiska förmåga (Startgympa, Qigong och Seniorcore), men kan upplevas som väldigt ansträngande för deltagarna. Sedan får man inte glömma komponenter som vila och energiintag. Tror även att om man har ett liv som är väldigt stressigt, så klarar inte kroppen lika mycket innan den säger ifrån. Men då får man inte glömma att träningen också kan minska stressnivåerna.
Kanske blev lite rörigt svar, men något kan man nog få ut av det 🙂
Ja, när det hela ställs i kontrast till hur mycket somliga är stillasittande så är det väldigt lite med 10 timmar. Det är ju bara strax över en timmes aktivitet om dagen. Men i mångas öron låter det galet mycket.
Jag tycker det du skriver/skrivit om träningsmängd var en riktig ”eyeopener”. Det är klart att vara stillasittande 20 timmar är helt katastrofalt. Inspirerande för mitt eget träningstänk även om jag inte är ett dugg sugen på ultra!
Håller helt med dig. Har också några gånger fått höra att jag tränar för mycket men då har det ofta varit av sådana som själv inte tränar så mycket. Vissa tror jag kan vara lite avundsjuka för att de själv inte får till träningen. Lyssna på kroppen och variera träningen är min filosofi.