Om mig
Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
[…] vanligt “band” (vad heter det?) och även om det står Peak Performance i pannan så kostade de inte skjortan. 99 kronor styck fick jag betala på Stadium i Malmö. Jag gillar Malmö nu, särskilt eftersom jag […]
Ytterliggare en anledning att inte klippa håret, då slipper jag dyra mössor, och sparar in på frisörbesöken.
De pengarna stoppar jag i en gammal löparstrumpa, med åren tickar det mer slantar i den strumpan från allt onödigt jag låtit bli, och en vacker dag har jag tillräckligt så jag kan sätta mig på planet till Sydafrika och springa Comrades.
ha, ha, ja där har jag nog min gräns. 350 skulle jag ge, men 399?! näej tror icke det!
Förresten, jaghar sett den nu, den nya peakloggan (alltså inte den på mössan, utan den andra – den omarbetade) och jag instämmer. Sanslöst ful. Vad tänkte de egentligen?
Aldrig i livet. 400 spänn är ju rena rånet!
Om jag tycker att mössan är skitsnygg skulle jag ge 400:-
För två år sedan såg jag en annan mössa från Peak P. I mina färger, för 300 nånting, men tyckte den var för dyr. Sen gick jag och tittade på den ända tills jag inte såg den längre. Den kom aldrig på rea.
nepp nopp jag tror inte det!
fel färger!
dessutom är mössa bara ett nödvändigt ont jag inte betalar mer än nödvändigt för eftersom jag inte trivs i det!
=)
nepp nopp
fel färger!
dessutom är mössa bara ett nödvändigt ont jag inte betalar mer än nödvändigt för eftersom jag inte trivs i det!
=)
allting är ju relativt… gå ut och äta kan ju gå en del….en kväll på stan kan ju kostar en del… en konsertbiljett , ja du fattar och då har du inget kvar förutom kvittot ….
så vill du mössan kan du vara kall och vänta på rean och hoppas den finns kvar eller köpa den nu!!!
Jag köpte en ny mössa i lördags för 200 kronor, tror nog att min gräns för vad jag betalar för en mössa går där nånstans kanske max 250. Mössan är en stickad cerise variant från Puma och jag blir glad varje gång jag får ta på mig den 🙂
Svar: Jo det rullar på fint med morgonträningen men så är jag ganska morgonpigg av mig och har dessutom en make som tvingar upp mig kl 5.45 varje morgon 😉