Jag lyckades komma upp i tid för yogan och bara det kändes som en bragd i sig. Att jag sedan faktiskt tyckte att yogapasset var riktigt bra gör att jag har en enorm tro på hur den här dagen kommer att utveckla sig.

Första kvarten – med alla solhälsningar – var förvisso en pina men så är det alltid. Jag och hundenpositionen går inte ihop. Vi är bittra ovänner. Ibland vinner jag, ibland vinner hunden. Men när vi lämnat hunden bakom oss kan jag börja fokusera på riktigt. Fast bäst är ändå slutet, finns det något bättre än avslutningsdelen på ett yoga- eller balancepass? Jag vet inte vad det skulle kunna vara. Kanske att gå i mål efter ett ultralopp…