Natten till söndagen den 28 juni avverkade jag och Grabben en sammanlagd distans av cirka 16.9 mil. Grabben sprang ungefär ett marathon mer än mig. Hur långt sprang jag? Hur långt sprang Grabben?
Okej, I’ll skip the bullshit. Jag har ganska ont under mina fötter. Grabben har enorm huvudvärk. Vi gör inte många knop just nu men vi är i alla fall ultralöpare. Ja – VI! Grabben, som allra helst skulle vilja satsa på 100 meter sprang mer än 10 mil och gick (sprang) därmed och vann herrklassen.
Jag hade som mål att göra ett ultralopp: 50 km. Jag noterade 63 km och är väldigt nöjd med det. Den jobbigaste stunden var vid 15 km, då hade det inte ens gått 2 timmar. Men jag tyckte att kroppen kändes så trött och seg och vi hade knappt startat men det var så långt kvar så läget kändes allmänt hopplöst och tråkigt. Klockan 3 på natten hade jag helt ändrat stillestånd. Fy fasen vad bra det gick då! Jag sprang på, varv efter varv, kroppen kändes pigg och allt gick bra. Tack Safri Duo (och låten Prelude) som fick igång mig!
Efter min timma av hejdlös energi gick det tungt igen. Det pirrade i benen av fartökningen och det var stelt överallt. Jag hade ont längst ner i vaderna där man böjer foten och i baksidan av knät. Jag bestämde mig för att gå några varv och lyssnade till Anja Pärson som sommarpratade på P1 för några år sedan (innan det hade jag lyssnat på både Gardell, Graaf, Lapidus och Filip & Fredrik).
Strategierna hur jag skulle ta mig framåt avlöste varandra under natten. Varje varv var drygt 1 km och ibland tänkte jag att jag skulle springa 1 varv och gå 1 varv, springa 2 varv och gå 1 varv och så vidare. Att planera min strategi var egentligen bara ett sätt att ta mig framåt. Mestadels gick jag på känsla. När det kändes bra tog jag tillfället i akt och sprang. När det kändes jobbigt så gick jag. Därför tvekade jag aldrig att springa på när det kändes bra. Jag visste att jag skulle ha mina ups and downs i alla fall, oavsett vad jag gjorde. Krämporna skulle komma och gå ändå.
Psykologiskt var det till min fördel att vårt lopp gick samtidigt som 24-timmarsloppet, som redan hade varit igång 12 timmar när vi startade. Jag var aldrig långsammast. Jag var aldrig tröttast. Det var också skönt att ha människor längs banan som jag kände: Grabben, River, MarathonMia, Snorkfröken och 2 andra blogglösa Linnéakillar. Det var kul att se några kända ansikten – och ryggtavlor – ibland.
Som vanligt gick det som allra bäst de sista 3 timmarna. Då hade jag nått mitt mål och fokus låg mest på att ha roligt, inte att ta mig framåt. Det var nu jag socialiserade som mest med de snabba löparna (Mia & Grabben) – springandes i spåret.
Klockan 5 hade jag så ont i knät att jag inte kunde springa. I neförsbackarna gjorde det som ondast. Några timmar senare kände jag inte av någon som helst smärta när jag sprang, även om fötterna ömmade när jag stod stilla. Jag blandade en hel del vila sittandes på en bänk med ett glas cola/multivitaminjuice/chokladmjölk/vatten med några varv runt banan. Nu efteråt inser jag att om jag bara suttit ner lite mindre så hade jag kunnat ta mig en ganska bra bit till. Men just då var det liksom inte värt det. Jag ville ju ha roligt – inte plåga mig vidare bara ”för att”. En egenskap som gör mig till en ganska värdelös tävlingsmänniska. Men jag hade nog inte blivit gladare av några extra kilometrar…
Någon timma före målgång var det en person på banan som såg extra pigg ut och det var Lena som kom för att vara hare åt oss de sista varven. Så då var jag tvungen att ge mig ut och springa lite mer. Eller gåspringa, som vi gjorde då.
När det bara var 10 minuter kvar på våra 12 timmar så tänkte jag att nu har jag gjort mitt. Nu inväntar jag målgången. Men efter några minuter såg jag Mia och jag hakade på henne för ett sista varv – som också blev mitt snabbaste varv på alla 12 timmarna. Jag kände mig pigg då. Sprang inte med ett särskilt vackert löpsteg – men jag sprang. Vi sprang. Och spurtade till och med uppför den lilla backen in mot mål! Slutet på ett tidslopp är alltid bäst.
Base camp för många – grusvägen var en del av banan
En clown (Grabben) och en löpare (River)
Grabben & Jag
Truppen från IF Linnéa med MarathonMia och Snorkfröken till höger
En del av den drygt 1 km långa banan – och några trötta 24-timmarslöpare
Väldigt rena fötter efter 12 timmar.
Grabben får den största pokalen…
Sara, du är så GRYM! Jag får ju nästan tårar i ögonen och blir helt konstigt sugen på att också göra galna grejer 🙂 Grattis till en fantastisk prestation!
Grymt jobbat!
Hade aldrig klarat av något sådant psykiskt (eller fysiskt =P ), verkligen imponerande!
Fantastisk prestation! Låter spännande det där med att springa på natten och i 12 timmar. Måste kännas underbart efteråt. Kanske inte i kroppen, men prestationsmässigt.
Puss och kram på er alla och era fina kommentarer!! Löpning gör en inte bara glad och snäll, man utvecklar liksom en kärlek för hela världen. Så nu är jag helt nerkärad i alla er so läser, som kommenterar, som inspirerar mig, som jag kanske lyckas inspirera en liten snutt. Ni är bäst. Och ni gör mig lite bättre!!
Att springa ett tidslopp tycker jag är roligare än vilket vanligt lopp som helst. Man kan sitta på sin pall en timme eller två om man så vill. Det är stressfritt, lite kul – och lite galet. Så testa!!!! I sommar blir det fler tidslopp i Hallsberg och i sensommar även i Slottsskogen i Göteborg – testa!!!!! 🙂
Till Fredrika & MarathonMia: jag har aldrig haft några idoler, i hela mitt liv. Men det har jag nu. Er!
Puss och kram på er alla och era fina kommentarer!! Löpning gör en inte bara glad och snäll, man utvecklar liksom en kärlek för hela världen. Så nu är jag helt nerkärad i alla er so läser, som kommenterar, som inspirerar mig, som jag kanske lyckas inspirera en liten snutt. Ni är bäst. Och ni gör mig lite bättre!!
Att springa ett tidslopp tycker jag är roligare än vilket vanligt lopp som helst. Man kan sitta på sin pall en timme eller två om man så vill. Det är stressfritt, lite kul – och lite galet. Så testa!!!! I sommar blir det fler tidslopp i Hallsberg och i sensommar även i Slottsskogen i Göteborg – testa!!!!! 🙂
Till Fredrika & MarathonMia: jag har aldrig haft några idoler, i hela mitt liv. Men det har jag nu. Er!
Det är väl lite fånigt kanske att gratta en gång till, men jag tyckte det var roligt att läsa om din spurt på slutet. Jag blir så jäkla glad, du gör verkligen saker för din egen skull och för att ha roligt – en egenskap som ibland kommer till korta bland allt löparnörderi! 🙂 KRAM, och… GRATTIS 😉
Det är väl lite fånigt kanske att gratta en gång till, men jag tyckte det var roligt att läsa om din spurt på slutet. Jag blir så jäkla glad, du gör verkligen saker för din egen skull och för att ha roligt – en egenskap som ibland kommer till korta bland allt löparnörderi! 🙂 KRAM, och… GRATTIS 😉
Jo! Ditt löpsteg var så vackert det sista varvet – du tryckte ifrån och var så målmedveten – jag kopplade ur allt vett och hakad på -vilken spurt!
Tack för allt och grymt kul att se dig live!
Jo! Ditt löpsteg var så vackert det sista varvet – du tryckte ifrån och var så målmedveten – jag kopplade ur allt vett och hakad på -vilken spurt!
Tack för allt och grymt kul att se dig live!
Hej, här är en blogglös kille från IF Linnea:=)
Du var grymt snabb att göra ditt blogg inlägg för vår underbar tur i skogen runt Trollhättan.
Ha de bra
Kram Staffan
Hej, här är en blogglös kille från IF Linnea:=)
Du var grymt snabb att göra ditt blogg inlägg för vår underbar tur i skogen runt Trollhättan.
Ha de bra
Kram Staffan
Stort grattis till din prestation. Men du vet ju redan att jag är imponerad 🙂 Tack för trevligt sällskap både till, under och efter det galnaste ”lopp” jag skådat. Du är en riktigt ultralady och grabben visar ju sig vara något av ultraelit. Grymt sprunget av han! Min egen insats kommer det skrivas om i min blogg, jag ska bara…. åka lite rullskidor tror jag… Det är ju inte i armarna jag har träningsvärk. 😉 /Inte lika mycket ultraRiver
Stort grattis till din prestation. Men du vet ju redan att jag är imponerad 🙂 Tack för trevligt sällskap både till, under och efter det galnaste ”lopp” jag skådat. Du är en riktigt ultralady och grabben visar ju sig vara något av ultraelit. Grymt sprunget av han! Min egen insats kommer det skrivas om i min blogg, jag ska bara…. åka lite rullskidor tror jag… Det är ju inte i armarna jag har träningsvärk. 😉 /Inte lika mycket ultraRiver
Hurra!! Riktigt bra jobbat! Ni är grymma, jag är impad!
Hurra!! Riktigt bra jobbat! Ni är grymma, jag är impad!
GRYMT! Övriga ord är överflödiga…
GRYMT! Övriga ord är överflödiga…
Wow du är så galet duktig! Och du får en att bli lite sugen på att testa på det där 🙂
Wow du är så galet duktig! Och du får en att bli lite sugen på att testa på det där 🙂
Grattis! Riktigt bra jobbat! Visst är det märkligt (men roligt) att man kan orka med att spurta trots att man varit igång så länge? Jag upplevde samma fenomen på Vätternrundan! 🙂
Grattis! Riktigt bra jobbat! Visst är det märkligt (men roligt) att man kan orka med att spurta trots att man varit igång så länge? Jag upplevde samma fenomen på Vätternrundan! 🙂
Jag saknar ord … du är galen, härlig, inspirerande, tokig och fantastisk!
Jag saknar ord … du är galen, härlig, inspirerande, tokig och fantastisk!
Riktigt imponerande!! 🙂
Riktigt imponerande!! 🙂
Grymma prestationer båda två!!! Så himla coola ni är. Jag vill också!
Grymma prestationer båda två!!! Så himla coola ni är. Jag vill också!
Grattis! Vilken grym prestation! Jag är mäkta imponerad av både dig och Grabben. Kanske framför allt för att du var så cool innan och ändå lyckades springa så oändligt långt, jag vill också!
Grattis! Vilken grym prestation! Jag är mäkta imponerad av både dig och Grabben. Kanske framför allt för att du var så cool innan och ändå lyckades springa så oändligt långt, jag vill också!
Grattis!!!! Otroligt bra jobbat, och superhärlig läsning!
Kram
Grattis!!!! Otroligt bra jobbat, och superhärlig läsning!
Kram
åh, vad grym DU ÄR! hittar alltid massa roliga utmaningar & ger mej världens energikick, tack!
åh, vad grym DU ÄR! hittar alltid massa roliga utmaningar & ger mej världens energikick, tack!
Bra jobbat! Det sjuka är att jag tycker det låter grymt kul att springa i 12h 🙂 Kanske, kanske, kanske att jag väljer att köra på 12h redan första gången (i aug förhoppningsvis). Eller så fegar jag med 6h..
Bra jobbat! Det sjuka är att jag tycker det låter grymt kul att springa i 12h 🙂 Kanske, kanske, kanske att jag väljer att köra på 12h redan första gången (i aug förhoppningsvis). Eller så fegar jag med 6h..
Mucho imponerande!
Mucho imponerande!
Bra jobbat båda två! Hur känns kroppen idag?
Bra jobbat båda två! Hur känns kroppen idag?
I am impressed!! oh my god!! very well done! as always!!!!!!!!
I am impressed!! oh my god!! very well done! as always!!!!!!!!