Träningsglädje

Jag har skrivit det förut. Jag älskar lördagar. Särskilt lördagsförmiddagar. Ingen gång under veckan känns möjligheterna så oändliga som på lördagsförmiddagar. De är som ett oskrivet blad i en bok. Frågan är vad jag ska fylla det med. Löpning eller spinning?

Nog för att imorgon kommer bli en bra lördag. Nästa lördag kommer bli superb – för fler än mig. Jag vet att över 40 glada träningsbloggare, och träningsbloggsläsare, kommer samlas på Planet Fitness i Stockholm för en riktig genomkörare. Själv har jag dock inte möjlighet att vara med. Men jag kör träningsläger på västkusten. Och jag kommer göra det med träningstokigt sällskap. Men först ska det njutas av träningen imorgon!

Förmiddagens benträning satt där den skulle. Mina ben ville knappt framåt på eftermiddagens snabba löptur. Den var tänkt att vara både snabb till tidslängden och till tempot. Nu blev den mest snabb till tidslängden.

Jag testade de där Nike Moto-skorna för första gången. Känns lite som båtar. De är inte (för) stora på längden men de är ganska luftiga inuti. Lite som att köra SAAB jämfört med till exempel Mini alltså. Men, tänkte jag för mig själv när det gick som trögast, dessa skor köpte jag inte för att springa snabbt. Dessa skor köpte jag för att springa långt.

Jag fick till två fartleksökningar i solen i alla fall. Uppför en backe och sista nedförslöpan hem. Bra Sara! Däremot har jag blåst av vilodagen imorgon. Dagen har inte innehållit den kvalitetsträning som jag hade planerat för.

Idag var det dags för benträning med PT-Fredrik, blandat med kondition. Upplägget har blivit lite av en favorit. 3 minuter max på spinningcykel sen direkt ut i gymmet för att köra en övning (3 set, 6-8 reps) in till cykeln för 3 minuter max, ut till gymmet igen, och så vidare. Ingen rast och ingen ro. Eftersom vi körde både ben och spinning höll jag på att dö. Inte konditionsmässigt, men i benen!

Mot slutet av varje cykelintervall låg pulsen på runt 88-90% av max och under styrkedelen låg pulsen på 78%. Det fanns verkligen ingen tid att hämta andan eller riktigt återhämta sig  – vilket även märks på de vikter jag tog. I benpressen (maskin) lugnade vi oss och körde på 210kg istället för 230. I lårcurlsen (superset med sissy squats) körde vi 60kg istället för 65.

Under de första spinningintervallerna körde jag rätt mycket stående, men ju mer benstyrka vi hade kört desto mer började benen likna spaghetti och på slutet gick det inte att stå och cykla. Benen vek sig. Men inte jag. Sista intervaller slutade på samma procent av maxpuls som de andra. Men jag avslutade sittandes.

Nu får vi se hur det går att springa fartlek eller backintervaller i eftermiddag efter detta. Det ska bli spännande!

Pigg och glad vinkar jag hej då till Grabben innan passet. Han plockade upp mig på gymmet efteråt. Då var jag trött och glad. Och lycklig.

Nu börjar det bli grönt på träden. Våren är i Halmstad!