Jag har hittat mitt recept för lycka, hälsa och svaret på meningen med just mitt liv.
Min lycka är min hälsa
För några veckor sedan diskuterade jag och en vän livets stora och små frågor. Vad är meningen med livet? Är vi lyckliga?
För mig är meningen med livet en dynamisk fråga. Jag kommer svara annorlunda på vad som är meningen med livet om 20 år än jag gör idag. Men jag hoppas däremot att jag alltid kommer tycka att meningen med livet är att göra det jag blir lycklig av. Det är definitonen av lycka som förändras. Vad som gör mig lycklig kommer inte att vara statiskt.
Många menar att meningen med livet är att få barn. Många säger att de lever för sina barn. Jag kan förstå att folk tycker att det är ”livsmeningsfullt” att få barn, även om jag själv inte gör det (ännu). Men jag hoppas verkligen inte att mina föräldrar lever för mig och mina bröder. Lev för er själva istället! Pappa, att ni lever för era barn gör verkligen inte mig och mina bröder lyckligare! Lev istället för er själva men med omtanke om oss! Det kommer att gagna oss också.
Att vara hälsosam och att få göra det jag faktiskt vill, har stor del i min lycka. Därför flyttar jag till Halmstad. Valet stod mellan Halmstad och Åre, men det var den halländska rivieran som vann. Jag trivs i Halmstad. Det är lugnt och skönt och underbart här. Varför skulle jag då inte flytta hit? Det finns inget som hindrar mig. Flyttlasset går på torsdag.
På grund av jobb och den inkomst jag har valt att ha, kommer jag att jobba kvar där jag är nu och därför pendla en del mellan Stockholm och Halmstad. Jag ser det som att jag får det bästa av båda världar. Pias spinningpass i Stockholm och den vackra utsikten i löparspåret i Halmstad. Vi har valt att köpa en förhållandevis dyr lägenhet, och därför valt en högre månadskostnad – men för det får vi golvvärme precis där vi vill ha den och schysst utsikt mot vattnet. Det ger mig lycka. Att bara se till kostnader, att alltid sträva efter billigast, är inte alltid bästa valet. Förnuftet måste få råda på många sätt. Jag vet att jag är en typisk 80-talist med detta synsätt, men vem har rätt att tycka att det är fel?
Kollektivtrafiken har utvecklats till att bli något av det värsta jag vet. Att ta Saltsjöbanan in till Slussen på morgnarna, och sedan stå helt still i trängseln i trappan upp till perrongen för att knappt få plats på tunnelbanan (vassast armbågar vinner) och i slutändan komma för sent till jobbet eftersom ett av tågen var inställda, är en mardrömsstart på dagen. Jag vill inte bäva för detta varenda vaken minut på morgonen. Därför väljer jag bilen. Jag sitter mycket hellre i en bilkö på Essingeleden i 15 minuter och lyssnar till P1 morgonssändning än knuffas runt på ett tåg. Jag vill gärna vara miljömedveten. Jag vill gärna välja tåget. Men jag vill också göra det bästa valet för mig. Jag lägger hellre mina miljöinvesteringar på andra saker än att offra min hälsa på stress och trängsel. I slutändan vinner miljön ändå på mina val. Jag tror inte jag är ensam om dessa tankar. Att höja trängselavgifterna får inte mig att välja tåget. Men fler avgångar, fler tåg och bättre komfort skulle däremot få mig att välja tåget. Det är synd att något så enkelt är så svårt att förstå.
Någon frågade mig en gång under en arbetsintervju om jag ser till detaljerna eller helheten. Jag svarade att det är detaljerna som gör helheten. Det var inte bara ett intervjusvar till en tjänst som managementkonsult. Det är också mitt svar på lycka och meningen med livet.>