Jag har velat Ã¥ka till Antibes och Cap d’Antibes cirka hur länge som helst; förmodligen sedan jag sÃ¥g bilder pÃ¥ nÃ¥gon blogg för mÃ¥nga Ã¥r sedan. Jag sÃ¥g framför mig ljumma dagar, ett turkost hav, karga klippor, smÃ¥ gränder och fransk mat. Det var med höga förväntningar vi Ã¥kte till Antibes och Cap d’Antibes häromdagen – och efter att ha varit där kan jag nöjt avslöja att Antibes var lika bra som jag hoppades!
Antibes är namnet pÃ¥ själva ”staden” som ligger cirka tvÃ¥ mil frÃ¥n Nice. Cap d’Antibes är halvön som sticker ut strax bortom Antibes. I närheten ligger ocksÃ¥ Juan-Les-Pins som är en klassisk badort och de tre ställena flyter ihop lite tycker jag.
Häng med när vi Ã¥kte till Antibes och Cap d’Antibes!
Det som är märkvärdigt med själva staden Antibes är den gamla delen med små gränder och jättemånga caféer och restauranger. Vi tog en kaffe på ett ställe och runt hörnet hittade jag den här drömvyn komplett med palmer och kläder på tork!
Jag hade läst om matmarknaden i Antibes, Marche Provencal, som byter skepnad ju längre dagen lider. FrÃ¥n mat till konst till restaurangyta typ. Det hade varit sÃ¥ roligt att köpa ostar och oliver och en massa annat härligt, men det gjorde vi inte av trÃ¥kigt praktiska skäl – som att inte särskilt mycket mÃ¥r bra av att ligga i en solvarm bil eller att det är svÃ¥rt att flyga hem med chevré som är sÃ¥ god att den typ smälter i munnen. Men sÃ¥här sÃ¥g det ut i alla fall, bland lavendel och biffiga tomater:
Vi promenerade vidare bland gator och gränder och gjorde några stopp i små butiker, och hittade en sandstrand genom en glugg.
Sedan gick vi ut till hamnen där en av pirerna fÃ¥tt namnet ”Le quai des millionnaires” – det som lÃ¥g där kan inte kategoriseras som varken bÃ¥t eller yacht. Kanske färja? De var lite trÃ¥kiga att kolla pÃ¥ sÃ¥ vi höll oss bland detta – som ser flÃ¥digt ut pÃ¥ bild, men som i jämförelse med ”Le quai des millionnaires” var rena roddbÃ¥tarna:
Efter allt det där blev vi hungriga sÃ¥ det blev lÃ¥nglunch pÃ¥ ett ställe precis invid muren till den gamla delen av Antibes. De vita dukarna, de uppdukade rostflaskorna och solskenet bjöd in till moules frites! Maten var god men servicen lite lÃ¥ngsamt sÃ¥ vi blev kvar där i tvÃ¥ timmar. När det börjat krypa sÃ¥ sakteliga i benen sÃ¥ Ã¥kte vi vidare men – sÃ¥här sÃ¥g den härliga lunchen i alla fall ut. Vi avslutade med en helt tokgrym chokladmousse som dessvärre inte hamnade pÃ¥ nÃ¥gon bild.
Vi tog bilen vidare mot Cap d’Antibes och parkerade vid Plague Garoupe som ligger precis där Chemin de la Garoupe tar slut. Precis vid stranden börjar en magnifik strandpromenad som gÃ¥r bland lummiga träd och karga klippor och som var en av den här resans absolut bästa grejer. Det var soligt men rätt sÃ¥ blÃ¥sigt och det turkosa havet skummade mot klipporna. Totalt tar promenaden typ tvÃ¥ timmar att gÃ¥ (kanske inte om man har brÃ¥ttom men vem har det när man helst vill fota utsikter hela tiden pÃ¥ grund av sÃ¥ himla, himla vacker värld runt omkring!!) och bjuder pÃ¥ naturliga trappor, vackert stenbelagd stig och lite stenigheter.
Kolla här bara:
