Och så kom lördagen och medan jag fixade hemma gick mamma och pappa bort till Feldts och köpte nygräddat surdegsbröd. Och vi dukade upp till frukost och hade ingen brådska alls. Jag lade på så mycket avokado som möjligtvis fick plats på mackan och strösslade över både salt och nymald svartpeppar.

Havet leker alltid vilde när mina föräldrar är här men det fanns inget annat alternativ än att vi skulle åka till Lynga strand och hänga där ett tag. Ligga på en filt i solen – för ligger man platt på stranden är det nästan lä. Och de vuxnaste två sprang och badade som två små barn som inte kunde hålla sig och jag väntade på torra land med handduk.

Sedan åt vi kardemummabulle och drack den ljuvligaste av jordgubbssaft från saluhallen i Höganäs som vi var på i fredags.

Lite senare parkerade vi bilen i Tylösand och promenerade de sista fyra kilometrarna längs Prins Bertils stig ut till Riccardos i Möllegård. Vi var förtjänta av Halmstads bästa glass och jag valde så många smaker jag kunde fylla den där bägaren med för vi skulle ju promenera hela vägen tillbaka också. På slutet tog vi en omväg förbi alla husvagnarna på campingen; grillarna var redan tända och långborden var dukade.

Vi kom på att räkor och kräftor skulle sitta så himla fint till middag men det tyckte alla andra också för allt var slut i affären. Så vi valde stora krabbklor, rökt makrill, varmrökt lax och skagenröra istället. Och ostar och några härliga marmelader från Särdals Kvarn i Haverdal.

Men innan middagen dukades fram var vi tvungna att titta till stranden på östra sidan stan också, och framförallt kika på alla miniatyrhusen som får en att häpna med sin detaljrikedom och sina pytteträdgårdar. Kanske Halmstads sötaste! Men favoritstranden rår ingen annan strand i Halmstad på; det är till Lynga man ska åka. Här är ljuset alltid magiskt och här kan man alltid välja sin egen plats. Här räfflar sig stranden alltid under fötterna i vattnet och här är gudagott att vara.