Även om jag bor på Sveriges bästa skidort (hej Åre) så var det fjällromantik på hög nivå under konferensdagarna i Lofsdalen. Igår hade vi en riktig heldag: uppstigning klockan 7 och första konferenspasset kl 8.

Vid lunch drog vi på oss underställen och hoppade in i en bandvagn som tog oss upp på fjället och till våffelstugan där uppe. Jag valde renstek och pepparotsgrädde som topping på min våffla, vilket påminner mig om att jag måste experimentera med våfflor mer här hemma. Svampsutvning, lax eller löjrom är bara några av alla de goda grejer man kan ha på en våffla.

Några timmar senare packade vi in oss och åkte från Lofsdalen hem till Åre, ett gäng intryck och insikter klokare. En bra konferensresa!

Jag är i Lofsdalen och mår gott i en fantastiskt fin storstuga; Fjällripan Lodge, alldeles vid sjön som vi ser mellan snöglittrande granar. Ett stenkast härifrån rullar skidliften och det finns både skoterleder och längdskidspår. Tystnaden är påtaglig och lugnet är totalt.

Men jag är inte här för skidåkningen – jag är här med mina kollegor för konferens! Och ikväll fick vi en alldeles förträfflig upplevelse på Uppvallens fäbod som är en riktig liten pärla här i Lofsdalen.

En taxi lämnade av oss i mörkret vid vägkanten. Ett stenkast därifrån såg vi första ljuslyktan och där borta väntade en söt liten fäbod med sprakande vedkorg utanför och där inne sprakade brasan och spred ett varmt sken.

Vi välkomnades med varm äppeldryck i en liten glasflaska; det doftade som kryddig äppelpaj och var alldeles ljuvligt. Det var också dukningen som väntade vid bordet; rutiga tygservetter och ljusstakar i renhorn och detaljer i trä och träkåsor som vattenglas. Fjällromantik på hög nivå.

Uppvallens fäbod håller öppet sommar och vinter och är något som måste upplevas; så leta upp dem på Facebook och Instagram om du har vägarna förbi Lofsdalen.

Vi serverades fondue med såväl grönsaker som renkött och älgkött. Efteråt serverades vi en pavlova och kokkaffe från lemmelkaffe och när vi lämnade fäboden möttes vi av en stjärnhimmel med månsken som lyste upp och gjorde verkligheten till ett overkligt vykort.