Vi har pratat mycket på jobbet om allt det som inte syns och hörs; men som vi ändå ger till andra. För visst känner du kanske igen hur du plötsligt kan bli sådär obeskrivligt trött och låg på energi efter ett möte med någon, även om det är kort och flyktigt, eller hur du kan bli uppfylld och inspirerad efter att ha träffat någon i farten eller i ett möte. Det är det där energiutbytet som hela tiden pågår mellan människor; det osynliga bagaget vi lämnar vidare till de vi möter.

Man kan ha haft en dålig morgon; men tar man med sig den energin till en vän eller kollega skickar man det bara vidare. Och det blir sällan bra. Tvärtom är det faktiskt inte så schysst. Varken mot en kund eller medarbetare.

Jag har inte tänkt på energi på det sättet förut. Däremot har jag under rätt många år tänkt tydliga tankar om att jag aldrig vill jobba på en arbetsplats som gör mig trött och som jag upplever som ”tråkig”. För mig är det viktigt med en miljö som ger energi och med en företagskultur som ger energi. Jag tar in så pass mycket av allt det som är runt omkring mig att jag blir för påverkad när det där som sitter i väggarna inte är bra. Och jag tror att jag är en person som gärna delar med mig av min energi att jag ofta måste fylla på med mer. Det blir ett energiflöde som matar sig själv.

Ikväll använder jag en annan slags energi: myset. Pepparkakor med polka och julmust i glasflaska. Tända ljus och allt det där. Julmys och jobb; bra kombo!