Torsdag kväll och min kompis Katrin är på väg från Stockholm till Åre. På väg hem. Hon bor här nu. Ena timman Stockholmspuls. Andra timman tänder vi en eld vid Tegeforsen och gör middag. En typisk utsmiddag i Åre, bokstavligt talat. Maj månad är fyllda av liknande saker i mina sociala flöden. Någon sover under bar himmel i en sovsäck. En annan tältar på en torr fjälltopp. Det görs upp eldar. Det turas. Man lever. Och man gör det ute.

Maj är magiskt på det sättet. De man möter på gatan i byn är inte de som är här över helgen eller veckan. Det är de som bor. Som längtar efter campingnätter i bakluckan på bilen, som springer trail med kaffepannan på ryggsäcken eftersom kaffet är det viktigaste som finns på en fjälltur eller som tar med sig sovsäcken upp på fjället över natten som om det inte vore konstigt..

Jag tycker om att ha just sådant i mina flöden. Flytta perspektiv utanför normerna på ett annat sätt. Det inspirerar mig! Dels vill jag själv sova under bar himmel i en sovsäck i maj. Men framförallt får det mig att se möjligheter på så många andra sätt och långt utanför det som är Åres gränser. Allt behöver inte vara så som det alltid har varit. Inte någonstans. Inte i ens karriär. Inte i sina relationer. Inte i andra sammanhang. Om man alltid gör så som man gjort kommer det alltid att bli så som det har varit.

I torsdags kväll när solen gick ner träffade jag Katrin vid Tegeforsen för en sen middag. Jag ansvarar för maten, meddelade jag henne. Stolt över att hon lärt mig allt jag vet om att laga mat utomhus och att ”allt jag vet” faktiskt blev en grymt bra middagskväll med bra mat, minimalt med disk och att det dessutom var gott. Snart mÃ¥ste jag kanske skaffa mig egen utrustning för att laga mat ute. Tills vidare är det Katrin som stÃ¥r för köket: en kastrull som jag hällde i kokosmjölk och röda linser och ställde över elden för att puttra ihop till en linsgröta. Och ett grilljärn som vi stekte skivad halloumi i. I en glasburk hade jag gjort sallad pÃ¥ tomat, gurka, koriander och babyspenat. I en termos hade jag tagit med varmt ingefärsvatten.

Nästa gång får det bli en natt under bar himmel. Jag har redan sett ut en lämplig plats värdig ett sådant premiäräventyr. Jag vill helst inte ha så mycket saker. Men jag vill ha fullt av moments.

Vi rÃ¥kade ut för en olycka och det uppstod bloddroppar – men det stillas bäst med mossa (när man inte har förbandslÃ¥dan med sig och sÃ¥ vidare).