Det är en skön känsla när idéerna börjar ta fart i huvudet. Det är känsla av att vara återhämtad, när huvudet orkar tänka i nya banor. Komma på nya idéer. Och som hos mig; tänka lite smartare.

Det är också därför jag måste jobba aktivt med återhämtning; för då blir jag bättre i det jag gör, det som ska vara mitt expertisområde och där jag kan tillföra smart kunskap. Men det är en balans; att nöta arbetsuppgifter och att tänka nytt. Det ena funkar inte utan det andra.

För att jag ska kunna tänka kreativt behövs space. Det kan vara både fysiskt och känslomässigt. Jag behöver också känna att jag gjort allt det där som ligger som måsten. Alla obesvarade mail till exempel, alla frågor som ska levereras på. Allt det som brådskar. Om det ligger och skaver som en kvarglömd soppåse i hallen så är det i vägen för mitt space. Och det går heller inte att tänka kreativt i en kvart mellan två möten.

Mest space får jag utomhus och när jag tränar. Simtag mellan kakelplattor i en bassäng till exempel. Eller blöta löpsteg på en myr. Eller tung andehämtning uppför ett fjäll.