Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: sararonne@gmail.com
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Vissa säger att de älskar att gÃ¥ ut och gÃ¥. Typ powerwalks och sÃ¥dant. Jag kan tycka att det är härligt ocksÃ¥, men – jag slutar ofta när jag gÃ¥tt för lÃ¥ngt. I dubbel bemärkelse.
Jag minns den gången jag gick en långpromenad i Hagaparken och tyckte det slet på höfterna lite för mycket. Det var mer än en känsla av trötthet. Jag minns den gången jag gick en annan långpromenad runt Kungsholmen och jag kände mig sliten i hela kroppen. Och nu ikväll gick jag en rask promenad runt Riddarfjärden med skavsår på hälarna som resultat.
Grejen är att jag springer alla dessa sträckor mest hela tiden (Hagaparken är ett undantag) och mår prima efteråt. Ingen trötthet, inga krämpor, inga skavsår. Lätt som en plätt.
Jag tänker att det är jättemånga som förmodligen är lämpade att gå länge och långt och snabbt och så. Men jag är inte det. Jag tycker att det är lättare att springa. När jag kom hem efter min Riddarfjärdsrunda nu ikväll ville jag bara lägga mig ner och vila, direkt på hallgolvet. Min sambo fick knyta upp mina skosnören för det var för långt ner till fötterna.
När jag kommer hem från att ha sprungit runt Riddarfjärden är jag fullt kapabel att ta av mig skorna själv. Hur konstig är inte den skillnaden?
Jag är inte ett dugg pÃ¥läst pÃ¥ detta men för egen del sÃ¥ känns det som att hemligheten sitter i fötterna. Jag springer ganska lätt – trots en tung (stark) kropp. Men när jag gÃ¥r sÃ¥ rullar hela fotbladet i marken i varenda steg och det känns som att jag landar med tyngd och är ganska inaktiv i musklerna relativt sett. När jag springer landar jag med en anspänd kropp som är aktiv genom hela rörelsen.
Jag tycker att det hela är både märkligt och fascinerande.
Bild från när jag bodde på en fjälltopp i Dalarna tidigt i höstas
Allt som är gott heter något med double chocolate. Och är det extra gott har det extra långa namn. Min  creamy double chocolate protein shake skulle kanske egentligen kallats  creamy double chocolate banana almond protein shake. Om den smakar som chokladmilkshake med hint av banan? Svar ja.
Jag är inte helt hundra på den exakta definitionen av double chocolate men i min shake blev det raw kakaopulver och chokladproteinpulver. Det förstnämnda från Goforlife och det sistnämnda kom i en blandad låda jag fått från Milebreaker. Bananen är inga konstigheter utan kom direkt från ekologisk odling långtbortistan via Daglivs och mandelsmöret (eko) har jag fått testa från Fitnessguru. Jag har köpt mandelsmör förut och inte varit superimponerad av smaken men detta var fantastisk gott och jag skulle absolut kunna köpa det anyday. Dessutom anses mandelsmör nyttigare än jordnötssmör. Sist men inte minst: mjölk. Eko, såklart.
Just ja – toppingen. Inte att förglömma. Kakaonibs! Ingen smoothie hemma hos mig görs numer utan topping. Särskilt inte när den ska fotas!