Träningsglädje

Idag var det dags att inviga spinningsäsongen.

Satan i gatan vad kul det är med spinning!

Inspirerad av Carolina Klufts optimistiska idrottsivrighet var jag riktigt träningssugen idag. Jag kände en extra längtan till att träna spinning. Jag har inte varit på en spinningklass sedan i våras. Maj typ. Att sitta på en cykel instängd i ett kvavt rum med icke-fungerande luftkonditionering är ingen dröm. Idag var det förvisso lika varmt som det brukar, men jag kände ändå att det var dags att trotsa den icke fungerande AC:n och sätta mig på spinningsadeln.

Det blev ett blått puls-pass på Zenith. Sjukt bra! Sjukt kul! Sjukt jobbigt! Det är något speciellt med pulsspinning. Den där vetskapen om vilken pulszon man ligger i ger en lite extra pepp. Att veta att man ligger i högintensiv pulszon är, förutom väldigt jobbigt, otroligt skönt. Man får ett slags kvitto på att man faktiskt jobbar hårt!

Spinningklassen är pÃ¥ 55 minuter. Men den effektiva träningstiden ligger väl nÃ¥gonstans kring 50 minuter. Dessutom kör vi inte intensiv träning hela tiden sÃ¥ 50 minuter spinning, nivÃ¥ ”lätt” betyder 520 borttränade kalorier (nivÃ¥ ”medel” skulle ha resulterat i -756 kcal).

Nya scheman

Jag blev sÃ¥där löjligt glad när jag upptäckte att höstens SATS-scheman lÃ¥g prydligt uppradade i receptionen. Superkul! Nu mÃ¥ste jag studera dem ingÃ¥ende för att se om jag redan nu kan utgöra vilka klasser som ska bli mina favoriter i höst! Jag vill gärna gÃ¥ mer pÃ¥ PT-cirkel, Box, Body Combat, Kinesis och Dans. Ja förutom spinningen och styrketräningen och Body Pumpen och Core-klasserna och Yogan dÃ¥. Det blir visst rätt mycket…

Kluftan

Apropå sport och träning så var det skönt att se att Carro kunde avsluta sin första sjukampsdag med att leda tävlingen men även om Barbers hoppade av pga av skada så känns Carro inte lika förkrossande överlägsen som hon har gjort tidigare.

Norskan

Roligast att se var nog norskan som spurtade in på en silverplats i 10 000 metersloppet. Fy fasen vad starkt jobbat. Strax över 30 minuter sprang de på. Norskan putsade sitt personliga rekord med över 2 minuter. De tiderna skulle man göra om!

Så var EM officiellt igång…

Fullt ös – medvetslös

Nu när EM-invigningen avslutats med det hej dundrande fyrverkeri som sig bör så kan det riktiga EM börja! Nu är det dags för såväl de tävlande, som publik, att ge allt. Fullt ös, medvetslös! Eller nja, kanske inte riktigt så mycket. Det har ju snackats en del om flertalet guldmedaljer så det ska bli spännande att se vilka som infriar förväntningarna – och vilka som floppar…

Skidor

Samtidigt som det var svettigt varmt här hemma så visade sig en tillfreds (tillfreds men samtidigt inte jätteglad) Anja Pärson på TV. Hon körde friåkningsträning i alperna. Anja är min stora förebild och alpin skidåkning är min stora passion. Jag hoppas verkligen att hon kan komma igen från den knäoperation hon gick igenom i mars men man förstår verkligen hur hård och tuff den alpina idrotten är när man som 24- (eller om hon är 25)åring går och måste ha konstant ont i knät under resten av livet. I fjol varnade hon för att denna säsong kan komma att bli hennes sista. Men Anja är som Anja är, hon klagar inte – hon konstaterar faktum, och går vidare.

Så var det återigen dags för långpass…

Jäkligt lång uppladdning

Jag hade egentligen tänkt att bege mig ut på långpass igår. Jag satt och laddade och väntade på att den där jävla-anamma-stämningen skulle infinna sig. Den gjorde aldrig det, tyvärr. Men idag så, då fanns den där!

2 timmar

Jag satte på mig träningsskorna vid 4-snåret. Jag var ute i Saltis hos mina föräldrar och mamma tyckte att jag var galen. Solen gassade och det var ruskigt varmt. Skönt, tyckte jag. Jag gillar ju att svettas när jag tränar.

Men det var nog lite för varmt, för det hela blev lite jobbigt. Jag varvade min långsamma jogging (långsamt var ordet – det var ju långpass jag var ute på) med lite snabb gång. Jag försökte att inte vara avundsjuk när jag sprang förbi stranden i Erstavik och det badande strandfolket…

Så jäkla varmt men så jäkla skönt

Trots att det tog längre tid än jag tänkt mig, och trots att munnen kändes lika torr som Sahara, så var det ändå väldigt, väldigt skönt – speciellt såhär efteråt. Det är ju som det brukar vara, efter varje träningspass känns det så jäkla skönt så det är värt ”allt blod, all svett och alla tårar” – tusen gånger om! (Blod och svett förekom – men inga tårar!)