Träningsglädje

Om det är något jag kan shoppa utan att få dåligt samvete så är det träningskläder.

Träningsshopping

Jag tycker att det är fullständigt onödigt att få dåligt samvete av att köpa träningskläder. Jag funkar i alla fall som så att köper jag träningskläder så tar även min träningsmotivation ett skutt framåt. Och att träna är ju bra för hälsan. Min slutsats är med andra ord att träningsshopping är hälsosamt!

Bästa shoppingen

Jag köper kläder lite varstans. Gällerdet joggingskor så går jag till Runners Store eller Löplabbet. Är det inomhusskor så brukar jag gå till Stadium. Jag gillar även Stadiums klädesmärke SOC, det är både funktionellt och prisvärt.

Men allra allra bäst gillar jag att browsa bland träningskläder pÃ¥ Åhlens vid Sergels Torg/T-Centralen i Stockholm. Förutom ett stort sortiment finns här träningskläder som passar mig -det är basic (dvs kläder man faktiskt kan använda utan att se ut som en extrem modeslav) men ocksÃ¥ trendigt (bara basic blir trÃ¥kigt) och utbudet ”generellt” (dvs ingen speciell sportinriktning). Röhnisch, Casall, Puma, Adidas och mycket annat. Åhlens eget märke gillar jag dessvärre inte (passformen passar inte mig) sÃ¥ därför brukar jag tyvärr inte gilla övriga Åhlensvaruhussortiment.

Jag åkte förbi Åhlens en snabbis i förmiddags eftersom jag alldeles strax ska på en lång Bikram Yogasession inte har någon bra top. Jag hittade alldeles för mycket jag ville ha, men som jag ine behövde (t.ex. en fräck superrosa tröjjacka från Puma). Efter att förnuftigt ha rannsakat mig själv blev det ett silvermetallic linne från Röhnisch för ca 300kr. Jättefint med schysst fall. Väldigt slinkigt material (som svalkar, enligt expediten) men som ändå inte sitter åt och avslöjar en överflödig mage. Jag som i vanliga fall har överarmskomplex ska försöka våga mig på att ha den på mig!

(Såhär ser linnet ut, fast mitt är inte i brunbrons utan i silver)

Lorenzo Nesi är tränare för Studenternas IF och kommentator för många löptävlingar på Eurosport. På marathon.se har han skrivit en miniartikel om hur du på ett bra sätt kan träna löpning på en halvtimma. Jag har varit fräck osh saxat hela artikeln – men erkänner också att vartenda ord nedan kommer från herr Nesi himself. Läs och lär!

Fartlek för motionären

Med ont om tid gäller det att hålla kvalitet på träningen. Fartlek låter kanske inte seriöst, men är kanske det bästa en motionär kan göra av en halvtimma.

Den som tränar inte mer än en tre gånger i veckan kan få ut mycket av en halvtimme. Kombinera nytta med nöje och ge dig på en fartlek. Spring i ett naturskönt område, mjukt underlag är att föredra. Fartleken kan visserligen springas i strukturerad form med ett specifikt antal minuter som ska löpas i upprepade former, men det är en motsägelse av ordets innebörd. Låt dig i stället inspireras av den omgivande miljön. Efter att ha lunkat lugnt i uppemot tio minuter kan du under en kvart leka dig fram med olika ryck. Sprinta uppför en backe, tävla med träningskompisen till nästa lyktstolpe, rulla i god fart nerför en lång svacka, spring om den där karln som just passerade er och flyg iväg tills du är utom synhåll – allt det fartiga som du inte roar dig med på andra pass. Huvudsaken är att du stimulerar kropp och knopp till högre farter. Utnyttja de sista fem minuterna till att jogga tillbaka.

Jag och grabbhalvan åkte ut till Lidingö för lite lyxträning. Och då pratar jag inte om någon exklusiv spaträning eller något annat som kostar pengar. Nej jag pratar vanlig hederlig jogging på klassisk Lidingölopsmark

Lidingöjogg

Det känns lyxigt att åka iväg någonstans och träna. Det är något visst med att träna på ny spännande mark. Förra veckan var det skavsårsjogg på Djurgården, och nu ikväll blev det underbar solnedgångsjogg där Lidingöloppet går.

Det var fantastiskt mysigt att jogga i skogen utan att behöva snitsla sig mellan barnvagnar eller se upp för bilar och motorcyklar. Istället hejade vi till flera vettskrämda rådjur och såg en och annan ensam fiskare vid vattnet. Dessutom kvittrade fåglarna fint, och sådant hör man aldrig hemma. Allt detta gör att det blir en annan stämning kring träningen. Det blir mer än träning faktiskt – det blir en upplevelse!

Skönt att jogga – en vanesak

Vi sprang milspåret. För er som aldrig sprungit där börjar rundan med en sjuhelvetes backe. Sedan är det lite terrängigt och upp-och-ner om vartannat tills runt 5 km. Då kommer den vida omtalade Abborrbacken. Den är inte att leka med. Sjukt brant och väldigt lång. Sedan är det ganska skön terräng med bara lite upp och ner innan sista backen vid typ 8 km.

Jag har inte joggat 1 mil sedan jag vet inte när. Nyår typ. Om jag hade kommit på det innan vi började jogga hade jag nog ”fasat” lite mer inför rundan än jag faktiskt gjorde nu. Men jag har ju tränat andra grejer så på så sätt är 1 mil ingen fara. Samtidigt så kräver löpning att man ”kommer in i det” för att det ska kännas ”skönt” och naturligt. T.ex. märker man ofta skillnad efter några gångers löpning. Det börjar liksom kännas lite lättare. Men man kan också känna skillnad under en joggingrunda. De första kilometrarna ikväll var nämligen ganska sega och ovana. Jag flåsade mer än under ett spinningpass, men var mindre ”trött i hjärtat” än under ett spinningpass (beror på ovanan). Efter abborrbacken släppte det och jag började komma in i travet. Det rullade liksom bara på.

Såhär i efterhand är jag helnöjd med rundan. Visst, den tog lite tid men jag sprang hela rundan förutom den första och brantaste delen av Abborrbacken där den tog musten ur mig lite för mycket. Men det är inte illa pinka för att vara 1 mil terräng för någon som inte joggat på riktigt sedan 2006.

Vardagslyx

Jag skulle vilja lyxträna en gång i veckan. Njutträna liksom. Jag mår så himla bra av det och känner att det inte gör något att det tar lite extra tid. Det är värt det!

Men det finns fler småsaker i vardagen som jag uppskattar och som är värda sitt pris. Min favoritvardagslyxgrej just nu är tvålar från Lush. De är gudomliga!! Favoriterna heter ”I should coco” och ”honey I washed the kids”. Dyra? Ja, runt 100 kr för en tvål får man lätt betala. Men – de är oändligt dryga och man blir bara så glad när man tvättar händerna.