Träningsglädje

Det har varit mycket nu. Och lite. Lite träning för att mycket annat kommit i vägen. Men det spelar ingen roll vad som kommer i vägen. Även om det bestÃ¥r av bröllopsfest med fördrink x 2, glas med vin x 4, avec (bara en – jag är inte sÃ¥ mycket för avecer), drink x 3. När klockan slog halv fyra pÃ¥ morgonen tyckte jag att det var en bra idé att promenera halvmilen hem i gryningen.

Idag är det varken mycket eller lite. Idag är det backträningsdag. Jag ska bara dricka nÃ¥gra glas vatten först… (och sÃ¥ ska jag övertala grabben. Han gnäller om sitt huvud…)

Här stÃ¥r vi med fördrink nummer 1 i handen…

Festens anledning: en kärleksförklaring

Vätskepaus!

Klockan är runt 5 på morgonen.
Jag befinner mig på en landsväg i Halland.
Och jag är ganska nöjd med att gå den där halvmilen hem.
(Grabben klagar inte så mycket han heller)

Vi hittade en ny kompis i gryningen.

>

Slutet av veckan går i fast forward. Det spring hit och spring dit. Det är tyvärr livet som kallar. Inte träningen eller någon sprint på löparbanan. Det är möten det är deadlines, det är panik här det är hej kom och hjälp mig där. Onsdagen innebar planerad vila och gårdagens lunchträning kördes över likt en ångvält full av jobb. Kvällen bestod av ett välkommet avbrott med skumpaprovning hos vännerna (4 härliga flaskor skulle smakas, avnjutas och diskuteras). Sedan återvände stressen och jag rusade hem för att packa väskan långt efter midnatt. Idag är det panik med allt på jobbet. Allt ska vara klart innan semestrarna och jag har det härliga uppdraget som projektledare. Det är som att fånga in en skock hönor på vift – och det ska göras snabbt. Ikväll åker jag ner till Halmstad (igen) för en stundande bröllopsfest. Mest ser jag fram emot löpträning i den där mördarbacken jag hört talas om. Den ska bli skoj!>

Livet leker och vågen pekar nedåt. Ja, pekade i alla fall. För nu visar min p-pillerkarta på vita piller från och med imorgon och därmed borde jag väga som mest idag. Vilket jag gör. Fast inte mer än vanligt eftersom det ju går neråt. Det är en salig röra av gott och ont på samma gång. Underbart och förjäkligt. Men jag är nöjd. Jag går ju inte upp!>