Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Tyvärr är det ingen funktionstisha utan bara en helt vanlig simpel t-shirt frÃ¥n nÃ¥got ganska billigt märke som jag köpt via tidningen Ã
ka Skidor. Men det spelar ingen roll. För när jag har på mig den här känner jag mig så jäkla bra. Jag kan köra mycket hårdare. Det är som att spinna i bandana. Det är på riktigt.>
Lunchpasset bjöd på samma pralin som innan frukost. Ge mig något annat! Jag vill ha den där stora nougatgrejen, som det bara finns två av och som ligger i mitten av Aladdinasken!
Lunchspinning
Life is like a box of chocolate, you never know what you’re gonna get. Ni vet väl alla vem som sa det*. Och jag håller med. Körde spinning på lunchen för en för mig ny förmåga. Hon var verkligen instruktör, inte inspiratör.
Körde på ganska tufft trots att det var lite tråkigt och funderade vad stående cykling i position 2 egentligen är bra för annat än att skapa ryggont? Det bjöds på mycket sådant. Och på en helvetes jäkla många jumps.
Men det var bra att hon påpekade att vi inte skulle ballerinacyka. Ja alltså cykla med tårna nedåt. Väldigt många cyklar som om de var en ballerina på cykeln. Även de som i övrigt ser ut som topcyklister. Eller ja, toppspinnister är väl mer korrekt att skriva.
(*Om ni inte vet så var det Forrest Gump)>
>
