>
Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
>
Solen lyser inte och vattnet är inte badvarmt. Men det är underbart här ändå.
Torsdag
Aldrig har väl tågresan varit så lång som igår. Den här boken höll mig fullt sysselsatt hela vägen och trots att texten blev lite dimmig på slutet och träsmaken i rumpan brände så måste jag säga att det är en jäkligt bra bok. Jag har kommit nästan halvvägs och inte en enda sida har varit tråkig!
Men jag sov över body pumpen imorse. Det får bli lite löpning på lunchen istället: ute i dagsljus! Jag hoppas bara inte jobbet ringer just då. Jag är aldrig mer effektiv än då jag jobbar hemma men det vore olyckligt om jag fick ett jobbsamtal precis då jag inte sitter framför datorn. Då kanske de tror att jag aldrig sitter framör datorn när jag jobbar hemma. Men det är som Pumappappan sa i en kommentar: Det är innehållet i tankarna som är det viktiga, inte hur lång tid det tog att tänka dem eller var detta tankearbete ägde rum. Därför tänker jag träna på min hemmalunch, oavsett eventuella jobbsamtal.
Jag har fått uppmaningar att visa bilder inifrån det som blivit mitt himmelrike. Bilder kommer – jag lovar – men inte alla på en gång. Jag måste nämligen fixa lite. Kuddar till min marängliknande soffa, Henry Silbermans svartvita New York-tavlor mot den helt svartvita (mestadels vita) inredningen i vardagsrummet, och så ska sovrummet fixas till.
Sovrummet har fått besökare att haja till. Vi visste att vi ville ha en fototapet på en av väggarna och valet stod mellan en svartvit New York-bild och gröna blad. Eftersom det riskerade att bli lite mycket svartvita New Yorkbilder så blev det bladen. Grabben var länge skeptisk och jag blev mycket förvånad när han lät sig övertalas.
Vårt sovrum är ganska litet. Garderoben är inbyggd längs med långsidan och har ek- och spegeldörrar. Resten av väggarna är vita och det är ekgolv. Att bryta av med gröna blad lät perfekt.
Sängen är en helt vanlig säng utan krusiduller. Madrassen på ben. På sidan om sängen har Grabbens fantastiska systerson snickrat superhäftiga sängbord i ek, som ska monteras på väggen. Ovanför sängen gör samma fantastiska systerson en list med infällda spotlights. Och på sängen ska inget annat än vita lakan få finnas. Vitt, ek, och grönt.
Tapeten är det enda som stämmer.
Spotlightlist ska upp, sänghyllor ska upp, och rosa lakan ska bort.
>
Hon var borta ett tag. Men hon kom igen.
Var är skorna?
Min kalender är fullklottrad på den här sidans uppslag. Vid klockan 15-raden står med fet röd penna: Glöm inte träningsskorna!
Klockan 15 glömde jag minsann skorna. De står kvar under skrivbordet på jobbet. Hallå? Jäkla Pucko-Puma!
Jag åker till Halmstad om en timma och jag har inte tänkt att det skulle bli någon jäkla viloresa. Det ska bli värsta träningshelgen ju. Jag får nämligen besök av Coola Karin!
Jag svor tyst för mig själv när jag insåg att det inte låg några skor i min rullande resväska. Men sedan kom jag på det. Jag har ju mina nyaste löpardojjor i Halmstad. Ingen fara på taket. Det funkar att köra pump i dem också. Puh! Ibland är det bra med hela garderober på två ställen.>