Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Våren är inte alls min årstid. Ju mer solen skiner desto mer samlas molnen i själen. Ändå är det härligt att möta ljuset där ute. Jag och Hazel tog oss en friskvårdstimme på lunchen. Vi satt på fårskdnnsfällar och betraktade livet runtomkring oss; skidåkarna i spåret på sjön, skoterfamiljen vars skratt smittade av sig över isen, Audibilarna som underhåller gäster som trycker gasen i botten på isbanan och så skärmflygarna som snurrar runt där uppe.
Vasaloppet presenterar nästa års äventyr i och med Nattvasan. Jag tycker om filmen, men framförallt tycker jag mycket om låten. Det är Marit Bergman som står bakom och låten heter ”Blåa blåa bergen”.
Den påminner mig om den här tidpunkten förra året när jag sprang mitt första långpass mot Dublin marathon. Ni kommer förmodligen att känna igen låten i det inlägget. Det var mörkt och kallt och underbart.
Bild lånad från Vasaloppet
Jag vaknar före klockan och funderar ett tag på vad den kan tänkas vara. 6, visar det sig. Ute är det alldeles vitt så jag ligger kvar tills de lugna tonerna med jojk börjar spela. Ja, det är så jag har min väckningsfunktionen inställd på min telefon ända sedan den här dagen. Samernas historia är gripande och det är så märkligt att vi lär oss så lite om den i skolan – dessutom är det oacceptabelt hur vi än idag är så oförstående för den.
Vid 7 går jag och Hazel ut i snöyran. Hela dagen snöar det lovikavantar; riktig decembersnö som gör att jag inte ens ser fjället mittemot mig. Skidbackarna i Åre är helt magiska just nu – så mycket snö!
Jag äter frukost och lyssnar på morgonnyheterna och en kvart före vårt måndagsmorgonmöte på jobbet hoppar jag i jeansen och tar mig dit. Vi pratar sommarfjäll och planerar en jobbresa till några fjällpärlor i Lappland som jag ska besöka rätt så snart.
Timmarna fram till lunch sitter jag på kontoret och jobbar och klockan 12 är jag hemma igen. Hazel är som alltid överförtjust när jag kommer hem; varje gång är det som att det är det bästa som någonsin hänt henne.
Efter en snabb lunch tar jag fram sparken från förrådet och vi sparkar iväg längs Årevägen. Efter några kilometer finns en trampad stig i snön och nyfikenheten i mig vänder sparken mot spåren och följer stigen ner mot sjön och hittar lite nya vägar tillbaka.
En stund senare har jag ett möte på Bageri Grädda; jag träffar Emelie som har grundat Rent a plagg med världens smartaste affärsidé: att hyra ut sådant man behöver till sitt friluftsliv. Alltså allt från dyra skidkläder som man kanske inte vill köpa för en enstaka veckas skidsemester – till tält och all utrustning man behöver när man ska ut och tälta men aldrig kommer sig för eftersom det blir så dyrt.
Just det där med utrustning gick jag igång på; för mig som inte har någonting alls i tältväg men som vill prova på så är detta supersmart. Vi hyrde grejer från Rent a plagg förrförra hösten när vi skulle ut och tälta; men sedan visade sig att det skulle blåsa storm så det blev inget av med den tältningen. Men nu har jag och Emelie kommit överrens om att vi ska ut och vintertälta någon gång snart!
På eftermiddagen jobbar jag några timmar till tonerna av nyhetssändningarna på P1. Sedan messar en kompis med hund att de är utanför vårt hus; så då går jag och Hazel ner och leker. Eller ja, hundarna leker i alla fall.
För min del återstår några timmars jobb med mina andra uppdrag och klockan 21.30 stänger jag ner mina skärmar för att gå in i det här rummet. En måndag som är rätt så fin ändå.
