Jag har precis varit med om en mycket märklig yinklass på OmYoga. Under klassens nästan alla 90 minuter hade jag en lätt snarkande man bredvid mig. Inte riktigt alla minutrar dock – för han började med att komma försent. Det var det flera som gjorde, och det tycker jag är väldigt mycket faux pas inom yoga. Det är svårt att hitta fokus när det knackar på dörren och man ska justera sina mattor för att alla ska få plats. Kom i tid eller kom inte alls – de som kommer sent förstör för andra.
Eller så var det jag som inte hade fokus. Den snarkade mannen störde mig rejält och i varje position som vi höll tänkte jag värdsliga tankar. Vad ska jag äta till middag. Var ska jag köra nästa intervallpass. Undrar om solen tittar fram när vi åker till Gotland imorgon. Hur ska det gå med mitt liv. Ska jag jobba hemifrån några dagar i juli kanske.
När instruktören kom fram till mig i den rekordlånga savasana på slutet så sa hon att mycket hände i mitt huvud. Det kände jag själv. Ögonen liksom rullade fram och tillbaka innanför ögonlocken och jag hade tusen och en tankar innan för skallbenet istället för ingen alls. Mannen bredvid eldade på tänkandet genom sina lätta snarkningar med en ackompanjerande pust i varje utandning. Jag hann tänka några frustrerande tankar om att denna en och en halv timme var en complete waste of time innan jag sedan försökte ändra inställning. Yoga ska ju vara förlåtande. Vem är jag att säga att han inte får ligga där och göra ingenting annat än att ligga på rygg med bolstret under huvudet och ha händerna knäppta på bröstet. Man får göra som man vill i yoga, det är ju det som är själva grejen. Det är jag som har fel fokus och fel attityd.
Såhär i efterhand kan jag tänka att javisst, yoga ska vara förlåtande och omslutande – men man behöver ju inte störa alla andra för det. För de där snarkningarna var verkligen störande. Det var alla de som kom för sent också.
Som lite plåster på såren fick jag en klass tillgodo på mitt klippkort av OmYoga. Det uppskattar jag verkligen och jag blev väldigt positivt överraskad. Tusen tack OmYoga!
Nästa yogaklass på OmYoga jag går på ska jag pricka in en varm och solig dag. När vädret tillåter kör de sina sommarklasser på utomhus på taket. Hur häftigt är inte det. Det behövs mer NYC i Stockholm och såväl OmYoga som Söder bidrar till det (apropå mitt Söderinlägg igår).
