Nu lämnar vi Almedalen och det dimmlock som legat över Visby under första halvan av Almedalsveckan. Det har varit några utmattande dagar med massor av seminarier, tidiga morgnar och halvsena kvällar. Jag har varit på några bra seminarier, och några mindre bra.
Igår var jag på ett seminarium med tema ”Världens bästa idrott” vilket är Sveriges idrottsliga ambition. SISU Idrottsutbildarna stod som avsändare och på tröjorna stod det tryckt ”Idrottens dag i Almedalen 6 juli”. Mer än de där tröjorna såg jag inte av den där idrottsdagen.
SISU hade bjudit in bland annat Tommy Svensson och Ida Ingemarsdotter att prata och diskutera utifrån sina erfarenheter, modererat av Lennart Ekdahl. Det var ett trevligt och vettigt seminarium om idrottens värderingsgrunder och hur man ska jobba med dem. Vilken möjlighet att idrotten att prägla en ung människas värderingar och är den en bra fostran av ungdomar? För svensk idrott är det viktigt att vilja vinna – men inte till vilket pris som helst, det är inte bara medaljer som räknas. Svensk idrotts vision är att vara bäst i världen på alla nivåer.
