Jag pratar ofta om att uppleva. För mig är det viktigt i livet. Ja, kanske till och med meningen med livet. Att uppleva är så mycket större än att begränsa sig till allt det som är så mycket mindre. Allt ryms inom begreppet uppleva. Att uppleva handlar om att skapa känslor – att känna något i kroppen.
Det är därför jag gillar väder och årstider. Det är därför jag anstränger mig för att se vackra platser. Det är därför jag tränar och springer långt och lär känna min själ. Det är därför jag känner mig kluven till ordet bekvämt. Det är därför jag tycker om att köra bil om natten.
Här är bilder från sen kväll i Hälsinglands djupaste skogar. Den väg som går förbi Voxna och Los som jag väljer att köra när jag åker till eller från Åre. Efter en varm och kvav dag passerade ett åskoväder som aldrig slutade mullra. Sedan lade sig dimslöjorna mellan träden och över åkrarna – och hela världen blev rosa.
De allra ljusaste sommarnätterna är passerade; inatt var första gången på länge som jag körde med helljus och faktiskt märkte skillnad. Den ensamma renen, som jag mötte i torsdags när jag åkte söderut, hade för länge sedan hittat tillbaka till sin flock. Ingen älg stod heller i dikeskanten eller i dimman på en åker. Det var en tyst och lugn natt.
