Ett par skor stod och väntade på mig igår när jag kom hem. Svarta! Det hör till ovanligheterna att jag köper svart. Med glänsande finish och rosa detaljer låg de och såg snygga ut  i en skokartong från Adidas. Ett par Feather 2!

Jag gillar Feather 1 otroligt mycket och har hört mycket bra om Feather 2. Av folk som nog aldrig har sprungit i Feather 1 – men som jag gissar också skulle gilla Adidas Aegis. För det var precis den känslan jag fick från 2:an – att det här var ingen Feather utan en Aegis! Och med det sagt så slog det inga gnistor under min sena runda runt Riddarfjärden.

Adidas Feather är en lätt sko. Men man ska inte förväxla den med att vara en barfotasko för det är det inte. Det är en lätt sko som är snabb (uppför Västerbron hann jag ifatt en cyklist!) och den lockar till intervaller på ett annat sätt än t.ex. Nike Free. Men för mig som landar någonstans på mellanfoten är känslan stel i ögonblicket när sulan landar. Jag sprang längs Norr Mälarstrand och kände mig lite stum i höger vad. Gick en sväng och skakade ut benen och fortsatte springa och det blev bättre. Men förälskelse vid första ögonkastet? Nej. Snygga i skohyllan? Ja.

Jag sprang med handledsvärmare igår. Det var ungefär som vantar, fast utan fack för fingrarna. Praktiskt nu när det inte är så himla kallt. De värmde händerna perfekt, även när jag drog upp tröjan till armbågarna! Mina handledsvärmare kommer från Houdini och de har jag fått för att testa materialet Polartec. Bra grej, helt klart – och kul att hotta upp outfiten med lite färg.

Jag har inte tränat sedan i… måndags? Men, jag går ut och kikar på mina skor i hallen ibland. De ligger där i en fin försiktig röra tillsammans med Grabben. Och i badrummet hänger träningskläderna på tork lite överallt. Så är det liksom alltid, oavsett om jag tränat ett pass eller tio. Eller ingenting alls.

Visst är det väl lustigt att hur välfylld garderob man än har så finns det ibland ingenting alls att ta på sig. Så är det ofta med mina skor. Hallen svämmar över men ibland har jag ingenting att springa i som a) matchar den distans jag tänkt springa b) matchar det underlag jag tänkt springa på c) matchar det väder som är ute d) matchar mitt humör. I-landsproblem!

Här och var i lägenheten gömmer sig dessutom skor som verkligen är på fel ställe. Vid soffan står ett par Adidas. I en låda i ett hörn ligger ett par cykelskor som ska monteras med platta och grejer. Några skor är i Halmstad och minst ett par på jobbet. Och var mina nya supergula Nike Free är vet jag inte. Fömodligen i en väska här någonstans. Våra 65 kvadrat rymmer rätt mycket…

PS. Ni kan skilja Grabbens skor från mina eftersom jag sällan orkar knyta upp dem… förlåt skorna!