Jag har landat hemma i Stockholm en snabbis. Efter att ha packat in vÃ¥ra grejer i lägenheten stack Grabben iväg pÃ¥ 10 000-meterstävling pÃ¥ bana pÃ¥ Stockholms Stadion och jag kilade ner till kvartersgymmet SATS Fridhemsplan för lite spinning. Benen känns cykelpigga! Imorgon Ã¥ker jag vidare mot Dalarna och Cykelvasan. Jag har fÃ¥tt en dipp i peppen men hoppas fÃ¥ till lite bra känslor inför 94 km i VasaloppspÃ¥ren i alla fall…
Att anlända till Stockholm oavsett färdsätt är alltid en chock. à ker man tÃ¥g, flyg eller buss hamnar man ofta pÃ¥ Centralen och det är typ Stockholms sämsta ställe alla kategorier. à ker man bil, som vi gjorde idag, hamnar man pÃ¥ Essingeleden. Ungefär lika illa. FrÃ¥n traktorer pÃ¥ landet till typ fem filer och kaos. När jag Ã¥tervänder till Stockholm frÃ¥n ”landet” (oavsett geografiskt hÃ¥ll) vill jag landa mjukt. Kontrasten är chockerande nog. Jag älskar Stockholm, men ogillar allt det hÃ¥rda. Imorgon bitti har jag nog vant mig.