It all starts here.

Dedication, inspiration, motivation

Grabben åkte till Stockholm ikväll. Men han kommer tillbaka om några dagar. Han ska bara jobba lite. Såsom pyrotekniker gör den här tiden på året. På nyårsafton. Men först ska han vara med lite på TV. Så ni som råkar träffa på Grabben genom rutan får vinka till honom!

Eftersom jag inte hade något bättre för mig bokade jag in en helkväll på gymmet. Jag hade kikat igenom Stora boken om styrketräning under dagen och planerat vad jag skulle träna. Jag var grymt taggad på styrketräning. Så jag gjorde något jag väldigt sällan gör: jag planerade för helkroppsstyrketräning. Oftast fokuserar jag bara på en eller två muskelgrupper för att inte krokna mentalt redan innan passet börjat. Men ikväll var jag tokfokuserad, tokinspirerad och tokmotiverad.

Jag körde igenom min planering. Gjorde 3 set och 8-12 reps av allt – förutom benen som jag helt hoppade över. Jag kom på att det inte är läge att köra benstyrka när man är på ”skidsemester”. Det var grymt kul. Jag försökte föra över min mentala styrka på musklerna, få dem att jobba effektivare så att varje repetition skulle kännas nödvändig och oumbärlig.

Jag kastade många ögonkast mot den skylt som sitter i viktsalen: It all starts here. Så jäkla rätt. Så jäkla sant. Efter den ganska tråkiga spinningen gick jag tillbaka till styrketräningssalen och körde trippelset. Grabbade tag i en lagom tung stång och körde bicepscurls, rodd och axeldrag mot hakan. Om och om igen. Hade säkert kunnat köra på ett bra tag till om det inte var för att gymmet stängde klockan 21. Ikväll ville jag aldrig sluta. Det är ju på gymmet det händer!

>

Mitt vapen bland julmaten heter Golds gym i Åre.

Triss i träning

Jag har köpt en månads träning på Golds gym i Åre. Stod i valet och kvalet eftersom det kostar några hundralappar – men beslutet var ganska givet. Alla investeringar i sin egen hälsa borde vara självklara. Jag måste påminna mig själv om det ibland.

Söndagsschemat på gymmet är som upplagt för trippelpass. Spinning klockan 16.30, pump en timma senare och så body balance klockan 18.30. Det var dock bara jag som verkade förstå det fantastiska i det hela.

Spinningen kändes ömsom kantig ömsom helt suverän. Det är när jag får ”kötta på”, när det är som allra jobbigast, som spinningen är som en svettig dans på rosor. Det är så skönt att få fokusera på utmaningen, var man är och var man vill komma och känna kroppen jobba, adrenalinet rusa till och känna gränsen. Endorfinerna i kroppen rusar till och man sitter inte på en hård cykelsadel utan snarare små mjuka moln. Sedan väcker instruktören en till liv igen och envisas med att köra jumps eller stå i position 2 eller något annat fånigt.

Pumpen gick okej den också. Men jag kan inte komma ifrån att det är tråkigt. Jag försöker hitta samma sköna fokus och flyt där men det är svårt. Fast jag gillar tricepsövningarna i det nuvarande programmet. Det svider så jäkla skönt i armen och även när den ena tricepsen vilar och jag kör den andra så är den stenhård med mjölksyra.

Vad gäller balancen så kan jag säga att jag försökt ett par gånger nu, men den tilltalar mig inte. Jag känner inte alls vad jag ska känna. Det jag är ute efter i denna typ av pass är stretchen och rörligheten. Träning ska vara rolig och min princip har alltid varit att om det inte är kul ska jag inte göra det. Och när jag kollar på klockan och hopplöst konstaterar att det är hela 50 minuter kvar på passet är jag helt fel ute.

Jag har i alla fall tränat 600 minuter denna vecka. Wohoo!>

Firade den analkande semestern med spinning på lunchen och styrketräning sent på kvällen.

Äntligen fredag

Jag borde ha vetat att lunchspinningen på SATS Stadshagen inte är något att hurra för. Men jag bokade naivt in mig på en klass ändå. Två andra deltagare dök upp och vi bildade en sorglig trio. Jag vet inte hur en spinninginstruktör tänker inför en klass med 3 personer men som deltagare och av erfarenhet vet jag att det kan bli pannkaka – eller skitbra. Det är nu som instruktören har tillfälle och möjlighet att ara mer personlig och coacha mer individuellt. Instruktören igår verkade mest resonera att om man skriker i mikrofonen så kör deltagarna tuffare. Det funkar inte så. Vi får bara ont i öronen.

Jag mötte upp med Nilla efter jobbet. Vi hade tre punkter på agendan: julklappsköp, styrketräning och middag. Julklappsköpet gick i en rasande takt tack vare Nillas hjälp. Sedan värkte magen och vi bestämde oss för att äta först. Restaurangvalet föll på min favorit Rice på Nybrogatan. Vi kom på att gymmet på Stureplan låg nära till hands men förnuftet sade att det var smartare att gå ner maten lite så det fick bli SATS Regeringsgatan.

I går klockan 20.00 var det bara Puma, Nilla och en städare som hittades på SATS Regeringsgatan. Perfekt för oss! Vi bestämde oss för att mördarköra biceps och triceps och kom på ett finurligt upplägg. Vi skulle köra många, många reps – och vi skulle köra superset. Jag ville att mina muskler skulle dö. Eller… i alla fall bli riktigt trötta.

Tuffa muskelmördare?

Superset för biceps: 20 bicepscurls med stång+20 hammercurls med hantlar (x 3).
Superset för triceps (1): 20 tricepsdrag bakåt i cc+20 tricepslyft över huvudet (x 3)
Superset för triceps (2): 20 tricepspushdowns + 20 omvända tricepspushdowns (x 3)

Vi körde lite magövningar också. Benpendel från sida till sida och cirkelformade crunches. Den sistnämnda övningen är en riktig killer!

Tung, tung kettlebell.
Försökte lyfta 40-kiloshanteln också men den var ganska orubblig.

Strax efter klockan 21 mötte jag Grabben vid Centralen. Han hade åkt tåg från Göteborg och skulle fortsätta upp mot Åre med mig i bil. Vi skulle köra hela natten och laddade bilen med julmust, skumtomtar och en ny favoritjullåt.

>