Imorse sprang vi till mysiga Hunduddens Café pÃ¥ DjurgÃ¥rden och Ã¥t frukost i lördagssolen. Ett fantastiskt ställe! Här finns hundträningscenter som ser ut lite som en yogasal och ett supermysigt fik. Helt klart värt ett besök även utan hund! De som driver stället bakar allting själv – förutom surdegsbrödet som kommer frÃ¥n Valhallabageriet. Latten är god och serveras ur mina favoritglas som jag hittar lite här och var. Till sin hund kan man bland annat köpa hemgjort godis – det finns även en vegetarisk variant… Full poängpott till Hunduddens Café alltsÃ¥, om ni inte redan förstod det.

Jag och Grabben sprang dit längs med kanalen frÃ¥n Strandvägen och utÃ¥t. 4 kilometer morgonkvistslöpning – sedan tog det oss 2 kilometer att komma hem. Man kan säga att vi navigerade lite fel pÃ¥ ditvägen… Vi mötte alla möjliga sällskap som kom cyklandes, joggandes eller gÃ¥endes. Jag sprang Ã¥terigen i sprillans nya skor: Adidas Marathon 10 och störtälskar dem. De är som Saucony A2 fast lite tightare pÃ¥ foten – men ser ut som en slick mängdsko. Stort gilla pÃ¥ dem (ocksÃ¥)!

Heter det Lill-Jansskogen, Lilljansskogen eller Lill Jansskogen? Jag har i alla fall varit där. Det ligger inte så långt från där jag bor just nu, ändå tycker jag att det ligger oändligt långt borta. Men det är helt klart värt den kilometer det krävs för att transportlöpa sig dit.

Vitsipporna väntade pÃ¥ oss – och flertalet sköna backar likasÃ¥. Den där lÃ¥nga backen längst bort pÃ¥ 3-kilometersslingan är inte att leka med, det tog ett bra tag innan flÃ¥set Ã¥tergick till det vanliga, men oj sÃ¥ skönt efterÃ¥t. Jag mÃ¥ste nog ta mig dit snart igen!

Jag debuterade i mina Saucony Mirage. En skön men intetsägande sko. Jag tyckte den kändes lite stum när jag gick i den – men fantastisk skön att springa i. Fast det är en sko som inte gör sÃ¥ mycket väsen av sig – den ”bara” funkar liksom. Och jag kan förstÃ¥ att man kan springa lÃ¥ngt i den trots att den är rätt sÃ¥ lätt. Ju längre jag sprang desto mer växte foten in i den.

Jacka: Adidas. Tights: Nike. Skor: Saucony Mirage.

Inför varje säsong som bjuder pÃ¥ nÃ¥got särskilt (och de gör de ju allihopa, eller hur!) brukar jag skriva en lista pÃ¥ allt det där jag vill göra. Ofta när jag har en ledig dag framför mig och all tid i världen att göra vad jag vill – brukar det stÃ¥ still i huvudet och jag har glömt bort vad det var jag ville göra egentligen. Ännu oftare händer det att jag ska föreslÃ¥ ett café eller restaurang som jag gillar – och inte kommer pÃ¥ en enda. Det som inte finns pÃ¥ en lista finns sällan heller i mitt huvud.

Den här sommarens lista är inte påbörjad än, men jag vet att jag vill springa den där blå vandringsleden i Waxholm, Lynga i Halmstad, slingan där Laholmsloppet går,  några bitar av Sörmlands-, Hallands- och Skåneleden, kanske kombinera en löp- och fikautflykt till Taxinge och så löpning på en massa andra ställen runt om i Sverige där jag råkar befinna mig.

Jag vill göra mer än att springa också såklart. Umgås mer med vänner över ett glas rosé under ljumma sommarkvällar, grilla på engångsgrill (och sedan slänga den i soptunna!) vilket jag faktiskt aldrig gjort, och sådant där. God mat och goda viner i all ära, det finns ändå inte något som i tanken slår sommarlöpning. Det är något speciellt med det. Den där ljumma luften, kvällarna som aldrig blir mörka och doften av nyregnad asfalt eller soltorra barr. Magiskt.

Sommaren 2009 var en bra löparsommar. Jag sprang lite varstans. I Tylösand och Miami till exempel.