Första semesterdagen blandades med lugn och nyhetsuppdateringar från Norge. Sovmorgon, powerwalk innan frukost med Born to run i öronen och sedan megafrukost. Väderprognoserna sa regn men verkligheten visade sol. Så vi tog bilen ut till Tylösand för att träffa Ann-Sofie och springa lite längs med Prins Bertil.

Mina ben ville inte alls springa. De första 5 km gick bra i ett tempo som var extremt lugnt – men sedan blev jag så himla törstig. Det blev ett vattenstopp i Grötvik och sedan ett till vattenstopp vid  Handikappsbadet på väg tillbaka. När vi var tillbaka i Tylösand var jag supertörstig igen…

Ann-Sofie hade planer på att bada och det verkade en bra idé. Synd på avsaknaden av badkläder bara… det blev ett halvt klädsim i tights (dri fit är bra) och sport-bh och sedan en sväng upp till Bettans Bar och after beachen. Eftersom jag fortfarande var törstig drack jag ännu mer vatten såklart, och toppade med en Ramlösa.

Jag har sprungit i Laholm. Igen. Fast den här gången upptäckte jag att det finns 2 långa raksträckor på 6:an. De fanns inte där förra gången. Inte så att jag märkte dem i alla fall…

När vi lämnade Halmstad spöregnade det – när vi klev ut ur bilen vid Hökafältet strålade nästan solen. Grabben som klätt sig i full höststormsmundering såg rätt varm ut där han kom springandes i underställströja och stormbyxor. Själv kände jag mig ickelöpig i mina blå tights och en svart t-shirt med, förvisso, det bästa motivet. The only way to finish is to start.

Det blev en kortkort snabbdistans rätt up ur sängen imorse. På morgonvingliga ben och med rätt dålig uppvärmning gick de flesta minutrar lite för fort. Jag blev trött, såklart, och tog en paus i mitten. När jag försökte lugna ner tempot hamnade jag i min vanliga 6.30-lunk. Det är tydligen svårt att springa rätt. Inte för att det gör något, egentligen. Allt som är jobbigt är bra!

Jag avslutade i Grafittiparken. Hade tänkt köra några styrkeövningar men kände mig rätt omotiverad efter 14 armhävningar. Så jag gick hem och inväntade att de andra skulle vakna efter gårdagens väldigt sena 21-årsfest… Nu sitter vi på mysiga Caffe & Company och äter frukost, eller ja, brunch (igen) – och klockan har visst blivit 13… Eftersom det inte finns så mycket att göra i Halmstad på (regniga) söndagar blir det nog lite mer träning sen.