Jag kom ut på en löptur ikväll. Det kändes enkelt och befriande och rätt så ojobbigt. I bra tempo avverkade jag ett gäng kilometrar och uppförsbackarna på Årstasidan kändes lekande lätt. Det är härligt med flyt. Fast på slutet blev jag trött så då var det inte så himla enkelt längre. Och att springa ikapp med bilar över Liljeholmsbron och Hornsgatan är inte så himla kul det heller. I alla fall inte mitt under rusningstrafik.

Jag har lite svÃ¥rt för det där med att veta vilket tempo jag ska vara nöjd med när jag springer intervaller och sÃ¥dant. Funderade en sväng pÃ¥ att springa tvÃ¥tusingar, inspirerad av den här tjejen, för det behöver ju inte gÃ¥ sÃ¥ himla fort dÃ¥. När jag skriver att jag höll ett rätt bra tempo sÃ¥ är det precis över mitt pers pÃ¥ milen. Rätt lÃ¥ngt ifrÃ¥n det tempo jag hÃ¥ller pÃ¥ milen idag. Fast eftersom mitt pannben är lite försvagat sÃ¥ kanske jag redan kan springa milen nära mitt pers redan nu – om jag bara orkade orka. Där är Ã¥terigen en anledning till att faktiskt börja använda mitt pulsband. DÃ¥ vet jag lite mer säkert hur nära max jag ligger. Förutsatt att jag vet min maxpuls förstÃ¥s. Och det vet jag pÃ¥ ett ungefär. Nästa pass kommer bli intressant!

Sugen på att springa Tjejmilen den 3 september? Jag har 10 startplatser att tävla ut!

Allt du behöver göra är att svara på frågan: Hur många är anmälda till Tjejmilen och motivera med max 15 ord varför just du ska vinna. Vinner du en startplats får du även ett fint hudvårdskit från HTH som bonus!

Jag behöver ditt tävlingsbidrag senast nu på torsdag den 11 augusti. Skicka svar på tävlingsfråga + motivering till traningsgladje at gmail.com. Skicka även namn, adress, fördelsdatum (inte fyra sista) och ange om du vill ha tidtagning eller ej.

Den friskaste och fräschaste maten jag vet är ugnsbakad lax pÃ¥ salladsbädd med pappas sÃ¥s. I andras ögon gÃ¥r den där sÃ¥sen förmodligen under namnet romsÃ¥s eller nÃ¥got sÃ¥dant, men min pappa har gjort den sÃ¥ länge jag kan minnas – och dessutom tycker jag att romsÃ¥s lÃ¥ter rätt äckligt.

Vi fixade ingredienserna på Hemköp i Halmstad. En rätt liten matbutik men som ska ha cred för sitt ekologiska utbud. Både lax, tomater, ruccola, och avokado inhandlades ekologiska medan creme fraiche, stenbitsrom, dill och sojabönor fick bli av den vanliga sorten. Rieslingen Ecologica Berlina är kravmärkt och det finns allt som oftast en sådan flaska på kylning hemma hos oss. Perfekt till lax på grönsaksbädd serverat på mjuka soffkuddar ute på balkongen samtidigt som man hör ett helt okej reaggeband spela i Graffittiparken tvärs över Nissan.

Jag lade grunden till middagshungern under ett löppass tidigare ikväll. 2 varv runt Galgbergets 3-kilometrare avverkades i lugn fart medan jag njöt av att bara vara. När man läser bloggen kan man tro att jag är pÃ¥ träningsläger men jag gör det jag gillar bäst just nu. Jag är. Här och nu och som bara den. Fantastiskt skönt! Jag tog tid pÃ¥ mig under mina 6 kilometer. Jag tog tid pÃ¥ mig när jag gjorde 60 utfallssteg enligt Jari Ketolas 10-veckorsuppmaning som hela bloggvärlden hakat pÃ¥ och jag tog tid pÃ¥ mig när jag gjorde 2.5 trappintervaller á 100 trappsteg stycket. Jag hade tänkt mig 6 men jag orkade inte orka pÃ¥ slutet. SÃ¥ jag sket i dem – lika nöjd ändÃ¥.

Det är rätt fantastiskt att vara här och nu och ingenting annat. Men det är frukstansvärt svÃ¥rt att göra ingenting med gott samvete. Förutom mitt lilla morgonpass och min eftermiddagsträning har jag inte gjort nÃ¥gonting alls idag. Inte en enda upplevelse att hoppa högt av. Inte Ã¥kt nÃ¥gonstans, inte gjort nÃ¥got vettigt att lägga till minnesbanken. Jag har köpt 2 vykort och druckit 1 latte macchiato pÃ¥ Espresso House. That’s it! Och sÃ¥dant är nästintill straffbart i mitt medvetande. Att gÃ¥ omkring och göra ingenting är slöseri med tid säger ena Sarahalvan, medan andra delen av mig själv tänker pÃ¥ det här inlägget. Vi är väldigt mycket även när vi inte gör nÃ¥gonting alls. Det är helt okej det med. Ingenting behövs ibland. Och vi är alltför hÃ¥rda mot oss själva alldeles för ofta.