Varför man bor i Åre? För att vakna till vita fjälltoppar utanför fönstret varje vinterdag. Sätta fötterna mot golvet och gå upp och blicka upp mot himlen för att se vilken typ av dag det kommer att bli. Fast just nu sover jag ju inte hemma i min egen säng precis – däremot har jag fjället utanför fönstret ändå.

Idag blev det den typ av dag då man vill vara både lite inne och lite ute. Vi trodde vi skulle vara först på frukosten kl 7 men det var vi inte. Däremot var hotellgymmet tomt så jag körde ett pass med en hel del axelpressar och enarmsroddar i kabelmaskin. Såhär såg jag ut på ett ungefär:

Sedan började jobbdagen; dels med möten på förmiddagen och sedan som på bilden nedan – med skärm och attgöra-listan framför brasan på Holiday Club. Är det winter workation så är det.

Efter ett tag blev vi hungriga så då åt vi lunch. Sanna, den fjärde personen i vårt winter workation-gäng sa att hon inte hade lämnat hotellet på hela dygnet. Vi hade ju ätit både middag, frukost och lunch här. Easy Kitchen på Holiday Club serverade köttbullar och är det något jag älskar så är det fjällköttbullar.

Det är de små grejerna i livet som gör det; som när man rullar in i Åsarna och går in på Skicenter och de har köttbullar i buffén – eller som lunchen idag. Apropå köttbullar; har du varit på restaurangen Meatballs i Stockholm?

Efter lunchen åkte vi längdskidor. Jag och Katta tog milspåret medan Linda åkte i spåret runt Fröå tjärn. Jag ville helst ge upp när jag kommit halvvägs för jag fick varken ihop tekniken eller orken. Det gick alltså urbota dåligt. Jag tröstade mig lite med att det i alla fall var sagolikt vackert runtomkring mig. Det är inte så ofta jag åker just detta spår i dagsljus. Det ser ju mest ut såhär annars.

Nu blir det en sväng in i bastun och sedan middag – och några fler timmars jobb. Jag älskar detta sättet att leva på – och imorgon gör vi om det igen.

Igår kväll kom en bil hit packad med tjejer och Macbooks för att ha winter workation i Åre. Det är en uppföljare från förra året då Linda var här – och nu när var hon på väg upp igen så passade hon på att ta med sig några fler. Tanken är att vi ska ha några dagar med jobb och vinter och lite, lite vacation (när det börjar bli helg); en winter workation helt enkelt!

Jag insåg ganska snabbt att min lägenhet skulle bli lite liten för dessa dagar så därför är jag glad att vi fick möjlighet att bo här som ett fint samarbete!

Det blir jobbhäng morgon och kväll, lite gym och lite spa, lite skidåkning mitt på dagen och så hotellfrukost såklart. Här ska jag sitta och vara effektiv tänkte jag:

Jag inledde vår winter workation redan igår när Katta, Linda och Sanna satt i bilen. Medan mörkret sänkte sig över Åresjön satt jag uppkrupen och jobbade på hotellrummet. Att vara gäst i sin egen stad (by) är fint alltså.

När gänget kom fram åt vi middag på O’Learys på Holiday Club innan vi kvällsjobbade lite och sedan somnade sött.

Ni som följer mig på Snapchat (jag heter sararonne) vet att det satt långt inne ikväll. Den där tröskeln var hög. Och längdspåret kändes så himla långt borta. Men så hände det där magiska. Det vill säga: jag tog tag i mig själv. Och så klädde jag på mig underställ och längdpjäxor och satte pannlampan på huvudet och gick ut.

Jag hann trilla en gång i nedförsbacken utanför huset; det var en stor isfläck under nysnön och pjäxorna är hala. Jag tänkte först att det var ett dåligt tecken – men det var det inte. För jag tog mig till längdspåret i Björnen och åkte milrundan utan några andra fall. Tvärtom fick jag en magisk kväll.

Ofta är det som så att ju högre tröskel desto större är belöningen. Jag hade inte ens behövt det där månskenet eller norrskenet för att vara nöjd med kvällens längdpass. Men nu fick jag det också; kanske som en extra belöning från någon som tyckte att jag behövde det.

Snön var kärv (det var runt -11.5 grader) men spåren helt fantastiska. Snöläget är fantastiskt bra i hela Åre just nu att spåren lär vara fina oavsett var du befinner dig. Trots att jag åkte sent på kvällen så var det stadiga och fina spår och dessutom bra skejtbädd.

Min tisdagskväll sällar sig till den här kvällen för ungefär ett år sedan i min minnesbank med fina längdskidpass. En längdmil en tisdagskväll. Det är allt som behövs för att få vara lite lycklig.