Allmänt

The Copperhill Mountain Lodge experience: the verdict

Supermätt. Supertrött. Sådär nöjd.

Vad jag tycker

Sådär. Nu har vi testat mycket av det som finns att testa på Copperhill Mountain Lodge i Åre.

Vi har käkat pÃ¥ deras lunchrestaurang Coppermine, som ocksÃ¥ är deras after ski-lounge. Supersnygg bar men de hade slut pÃ¥ en det ena en det andra. Pizzor till exempel. Pizzor är tyvärr vad halva menyn bestÃ¥r av. Om man har tur fÃ¥r man sitta i snygga badtunneformade avdelningar och äta. Har man otur fÃ¥r man stÃ¥ i baren ganska länge för att beställa. Jag Ã¥t en ciabatta med parmesanost eftersom mozarellan var slut. Jag kan egentligen inte definitionen pÃ¥ en ciabatta men att det är en gratinerad macka pÃ¥ bondbröd har jag svÃ¥rt att tänka mig. Spelar mindre roll – den var god. Och de har grymt snygga glas!

Vi Ã¥t ocksÃ¥ en trerätters middag pÃ¥ deras finare restaurang igÃ¥r kväll. Vi blev sÃ¥där imponerade. Varför krÃ¥ngla till det för mycket? Vinet var supergott och det är coola lampor i taket. Tyvärr hade vÃ¥r bokning tappats bort och pÃ¥ vägen till bordet tog vi omvägen kring köket för att hovmästaren skulle diskutera nÃ¥got med nÃ¥gon annan i kökspersonalen. Vi stod där bland serveringspersonalen som tvÃ¥ fÃ¥n. När vi skulle beställa kom vÃ¥r servitris och sa ”vänta lite, jag mÃ¥ste lÃ¥na er vinlista först. Vi har inte sÃ¥ mÃ¥nga”. Very classy. Vi Ã¥t brunch pÃ¥ samma restaurang imorse och den var underbar. Löjrom, scones med choklad i, egg benedicte. Ja helt enkelt sÃ¥dant som är perfekt för mig som vill gÃ¥ ner i vikt. Okej kanske inte, men Ã¥ andra sidan behöver jag nog inte äta mer idag!

Jag ska sluta tjata om Copperhill alldeles strax. Det är ett schysst ställe på topparnas topp. För att komma dit med bil får man ta sig igenom nästan 10 serpentinsvängar. Utsikten är fantastisk, hemsidan supersnygg, glasen är otroligt vackra, sängarna sköna, detaljerna vackra och elden sprakar i deras öppna spisar. Allt det fysiska är riktigt bra. Men det faller ändå: personalen vet inte om att de jobbar på ett femstjärningt lyxhotell! Det går för långsamt, det är för mycket svart nagellack (sorry, men det passar inte varumärket), det är för släpigt, för segt och det är framförallt för lite personal! En gedigen serviceutbildning skulle göra att Copperhill Mountain Lodge faktiskt är det lyxhotell det är tänkt att vara.

Sådär. Det var sista piskrappet från mig i detta ämne. Ikväll sover vi hemma i stugan. Maten får jag laga själv. Här kommer några sista bilder från Copperhill:

På Copperhill är det öppen planlösning.
Lyx eller Finlandsfärja?
Längst bort ståtar en vägg helt i koppar.

Mysigt hörn med vedträ-vägg.

Jag älskar sådant här.
Sparsmakat och så jäkla snyggt!

Sköna sängar i rummen.
Alla sänglinnen och handdukar hade Copperhill-emblen.
Och så fanns där Kerstin Florianprodukter att ta med sig hem.

Guldtomtar att sitta på mötte oss vid den öppna spisen i entrén.

Sjukt snygg bar i Coppermine!

>

The Copperhill Mountain Lodge experience: the gym

Jossan Craaford skriver på sin blogg att det första hon kollar på ett hotell är poolen. Det första jag kollar är gymmet.

Magträning

Det första jag kollar om jag ska boka hotell är att det finns ett gym. Helst vill jag se en bild också. Trots detta tycker jag att hotellgym är föga inspirerande. Jag tränar aldrig så dåligt som på hotellgym. På Copperhill finns fräscha gymgrejer. Löpband och cyklar med TV-skärmar och allt är sprillans nytt. Väggarna är prydda med speglar och det är spotlights i taket. Men det känns ändå sjaskigt, och smutsigt. Förmodligen för att det ligger installationsskräp i ett hörn och att det är kladdmärken på golvet. Och så är det trångt. Det dubbla utrymmet hade behövts.


Jag körde magövningar idag. Det gick vägen tack vare att jag blev själv i gymmet efter ett tag. I början cyklade jag på en superbra cykel som hade en mycket bekväm sadel och bra handtag – och som gjorde mig jäkligt trött på bara en kvart. Jag trampade ihärdigt och hade som syfte att bränna så mycket som möjligt. Efter träningen var det nämligen jag som var på väg mot en trerätters middag och en flaska rött.

När jag var klar på cykeln lämnade de övriga tränande påpassligt nog gymmet (några småtjejer som härjade hej vilt med hantlarna). Då kunde jag köra mina magövningar på golvet – det hade aldrig gått med fler än mig på den ytan. Det finns nämligen ingen golvyta what so ever. Men det spelar inte så stor roll. Jag hittade ett jättegott vin på restaurangen efter passet. Det heter ”Wallace”, är hur dyrt som helst (fast det var det billigaste på vinlistan) och har en mycket spännande karaktär. Såhär klockan 00.53 är jag mycket nöjd med min upptäckt. Då spelar det inte så stor roll att det var trångt på hotellgymmet. Jag gjorde trots allt drygt 200 repitioner magövnignar av olika slag.>

The Copperhill Mountain Lodge experience: the spa

Det snöar och blåser utanför. Men vi är inne och lyxar. Högst upp i Björnen!

Copperhill

Copperhill är THE nyhet i Åre. Lyxhotellet som dragit ut på tiden men som äntligen står klart. Nåja, nästan klart. Det som inte är klart döljs väl. Okej då, ganska väl.

Jag och Grabben ska bo på Copperhill inatt. Vi kom hit strax efter lunch och började med några timmar på deras spa. Det gjorde även Josefine Craaford med familj. Det var nybyggt och fint. Det bästa var att det fanns Kerstin Florianprodukter i duschen. Kändes väldigt lyxigt och doftade otroligt gott. Bastun var läcker, ena väggen var i glas ut mot ”verkligheten”. Vi satt där i värmen och såg hur det snöade och blåste – mysigt! Det fanns också en någorlunda stor pool – även denna med utsikt mot backen, skogen och snön. Någonstans borde det finnas en bubbelpool också, men den hittade vi inte.

Snyggt i badrummet – detaljerna gör helheten.

Vattenfallsduschar finns överallt!
Och Kerstin Florianprodukter.

Detaljerna – som sagt…

Grabben har det nog ganska bra…

En schysst bastu – fast allt fick inte plats på bild.

Utsikt från bastun – där jag står och fryser…

Ett snyggt spa i all ära. Men gör gärna en egen avdelning för barnen. Det blir lätt stojjigt och stimmigt annars och skylten där det står ”enjoy the silence” är som ett hånflin.

Själva behandlingarna här kostar multum. Vad sägs om ett helkroppsäventyr för drygt 3000 kronor? Inte idag, för vår del… däremot kände jag för ett glas mousserande på lunchen i Coppermine men nä, det får bli lite lyx ikväll istället. Om de inte har slut på sådant. Hittills har det varit ganska mycket som råkar vara ”slut”. Återkommer med fler rapporter från The Copperhill Mountain Lodge experience!>

metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!