>
Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: sararonne@gmail.com
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Jag brukar hylla instruktörs-Pia till skyarna, men hon har tuff konkurrens!
Terese!
Jag har sagt det förut. Det är skillnad på instruktörer och instruktörer. Det är de som gör skillnad på klassen helt enkelt. Jag fullkomligt älskar Pias spinningklasser men hon har tuff konkurrens – i form av VR-Tess som snart gör konventdebut på Nike. Och det med all rätt!
Jag minns särskilt ett av VR-Tess upplägg som hon körde för länge sen. Jag tror det var på SATS Stureplan. Vi körde tre ”loopar” med intervaller följt av backe. Idag körde hon ett liknande upplägg: fem 40-sekundersintervaller med 20 sekunders vila följt av 11 minuter lång backe. Och så samma grej igen, fast kortare backe. Och till sist 3 intervaller – följt av backe och målgång. Fy fasen vad bra det var! Och skitbra musik!
I takt med att pulsen steg försvann mina grubblerier och när jag i den längsta backen, som totalt var 11 minuter lång, stod och trampade i 90% av maxpuls i minut efter minut efter minut efter minut efter minut efter minut (ja, hela 6 minuter!) så var alla problem som bortblåsta. Eller bortspinnade. Det ÄR märkligt det där hur pulstopparna sätter sprätt på hjärnan. Från att ha gått och känt mig ganska misslyckad och redo för en stor jäkla time out från allt (jag är i jäkligt stort behov av semester), så blev jag medveten om hur jäkla bra jag är. Och stark.
90% av maxpuls blev min högsta pulsnotering för klassen. Men jag snittade ändå på 80%. Det var i backarna de absolut pulstopparna kom. Benen var inte lika redo för intervallerna. Därför bestämde jag mig för att köra just benträning efter spinningen. Det blev 100 reps benböj mot pilatesboll (landade på 75% av max i puls där…) och 100 reps i benmaskinen och 60 tåhävningarna. Sen kände jag mig nöjd. Jäkligt nöjd.>