Skorna står vid dörren och är hur redo som helst för den kommande veckan. Alla roligheter trängs på alldeles för få dagar och jag kommer behöva välja bort några saker. Sådant är tråkigt, men värre kan man ju ha det!

Träningsfabrikanterna bräcker varandra med slogan pÃ¥ slogan. Impossible is nothing. Just do it. Exhaustion is beautiful – den senaste jag sprang pÃ¥ hos Asics AYAMi. Är detta nÃ¥got som är unikt i modesammanhang? För träningskläder är väl en form av mode, right? Jag har inte hört nÃ¥gon särskilt minnesvärd slogan, eller payoff, i samband med Tiger, Dagmar, Ida Sjöstedt, Filippa K eller nÃ¥gon annan. Har ni?

Hur som helst, när jag var inne på Stadium igår så såg jag några plagg från höstens Asics AYAMi. Inne på den Nederländska sajten finns desto mer. AYAMi känns halvgalet och roligt. Mitt lag under VårRuset fick några plagg från vårens Asics AYAMi att springa i och dessa tights och den här t-shirten är 2 stora favoriter i min träningsgarderob tack vare funktionalitet och passform. Såhär ser mina höstfavoriter ut:

Ibland slås jag av världens dumhet. Hur korkade vi är och hur vi skjuter problemen på framtiden eller sopar dem under mattan. Ta det här med krisen i Grekland till exempel. Det spelar ju ingen roll hur mycket lån som ges och hur mycket som stödköps om man inte fixar problemet. Att lägga plåster på sår är lönlöst om det aldrig slutar blöda. Då är dömd till att fortsätta plåstra och plåstra och… ja, ni fattar!

Anledningen till att jag började fundera var att jag och Grabben jämförde vår ”friskvårdspeng” igår kväll och vi kom båda fram till att det var lågt. Ungefär som 3 besök hos en kiropraktor. Eller gymkort i ett kvartal. Typ.

Ur ett långsiktigt perspektiv har en arbetsgivare allt att tjäna på anställda som mår bra. Sjuka anställda kostar pengar. Ineffektiva anställda kostar pengar. Kort sagt – anställda som mår dåligt kostar företag pengar.

Genom all möjlig forskning har vi gång på gång fått berättat för oss att träning och friskvårdsaktiviteter gör oss gladare, friskare och mer effektiva. Friska och hälsosamma personer borde därför vara varje företags våta dröm. Det kostar mer för företag att ha ohälsosam personal än hälsosam personal och någonstans i den ekvationen finns det ”equilibrium” (vad heter det på svenska?) där ett företags investering i hälsosam personal maximerar den effektivitet som man får ut av dem. Precis som det finns en viss summa som ger mer tillbaka än vad det kostar så finns det också en summa som kostar mer än det ger.

Jag gissar att dagens medelfriskvårdspeng ligger långt mycket under den nivå som skulle ge maximal avkastning. Och hur det kan vara så har jag så svårt att förstå. Det är ju inte logiskt någonstans. Men det är inte heller Europas ledare som kastar pengar till Grekland utan att ta krafttag för att lösa det underliggande problemet. Eller att man inte på djupet åtgärdar det som pågår i USA. Exempel på just detta fenomen är många, oavsett om det har att göra med finansiella kriser eller ej. Det finns också ett gäng mikroexempel. SMS-lån är ett av dem.

Är det någon som vet om det finns någon forskning gjord på min frågeställning om investeringar i friskvård och avkastning vad gäller effektivitet och ekonomiska mått på detta. Det vore himla intressant! Jag läser här att varje investerad krona ger mellan 5-9 kronor tillbaka – men upp till vilken gräns då? Vilken summa är det mest optimala friskvårdsbidraget sett ur ett ekonomiskt perspektiv?