Glöm enkel och basic träning. Nu är det avancerade redskap som gäller. Frågan är om träningen blir så mycket bättre?
SATS Core Puls
Jag tränade på lunchen idag. SATS Core Puls (blått pass) på Regeringsgatan. Det var mycket betoning på puls. Nog är det som instruktören sa i början av klassen, att som första-gångare på core puls är man mer fokuserad på vad man ska göra än hur man ska göra det. Man tappar lätt fokus på just core-området eftersom man har fullt upp att hänga med.
Jag gillar enkel och tuff träning. För mig är det effektivt. När man måste koncentrera sig på att utföra något upplever jag det som att jag antingen koncentrerar mig så mycket på koordinationen att jag tappar muskelgruppen, eller så är jag så fokuserad på muskelgruppen att jag tappar fokus på intensiteten och koordinationen. Dagens pass får därför betyget ”sådär”. Jag tycker faktiskt att förra veckans box-träning var jobbigare för magen än detta pass (just för att träningen var enklare och jag därmed kunde köra tuffare).
Core board
Vi stod på en vinglig bräda (en sk core board) under i stort sett hela passet. Egentligen kan man likna passet vid ett steppass men med en vinglig bräda istället för en stabil. Vingligheten gör att man, med reaktiva övningar, förbättrar kroppens kraft och stabilitet samtidigt som jämvikt och koordination tränas. Resultatet blir ökad neuromuskulär fitness (infon är klippt och klistrad från Reeboks hemsida).
Sammanfattningsvis…
Som sagt, SATS blå core puls är en klass man blir svettig av men som man behöver gå på ett antal gånger innan man får in den tillräckliga tekniken för att faktiskt effektivt träna de muskler som klassen är avsedd för!
