1. Jag köper bara svensk mjölk. Bara, bara, bara. När det gäller Arla och de övriga mejerijättarna så köper jag enbart eko. Ibland köper jag extremt härproducerat (t.ex Åremjölk) och då finns inte så mycket märkning.
2. Jag köper aldrig fläskfilé eftersom jag associerar det så starkt till dansk produktion. Gris äter jag nog bara till jul och då har jag valt eko eller från gårdsbutik de senaste åren.
3. Jag köper sällan kyckling på grund av levnadsvillkoren men om jag köper kyckling så är det i princip bara Bjärekyckling, vilket är majskyckling. Konstigt måhända för när det gäller den amerikanska hälsoköttdebatten så är ”corn fed” dåligt och ”grass fed” det optimala.
4. Med tanke på ovan så kommer det nog inte som någon överraskning att allt annat än eko-ägg också går bort. Utan några som helst undantag när jag lagar mat hemma; det kan dock vara svårt när jag äter borta. Men på sådana här ställen går hönorna på gården och allt fler ställen profilerar sig som eko och med det lokalproducerade som självklarheter.
5. I Tylösand finns en kiosk som stått där den står i en herrans massa år. Om somrarna brukar det stå en skylt med varm korv utanför, samma skylt har alltid används och eftersom priserna gått upp har handlaren helt sonika kryssat över det gamla priset (fortfarande fullt synligt) och skrivit ut ett högre pris. Det gör mig extremt irriterad och jag handlar av princip aldrig där, inte ens när jag är jättetörstig efter att ha sprungit Prins Bertils stig som går från Halmstad till Tylösand.
6. Jag skulle aldrig få för mig att flyga med Ryan Air.
7. Jag väljer hellre att åka buss i Stockholms lokaltrafik, än tunnelbana – även om bussresan tar längre tid. Bästa bussen är 3:an. Här sitter nästan bara pensionärer på väg mot någon av sjukhusen som bussen går mellan.
8. Jag handlar sällan på HM och liknande budgetkedjor. En dag fick jag sådan konsumtionskväljning när jag var inne på en HM-butik och sedan dess har jag varit på HM vid ytterst få tillfällen. Men, jag handlar fortfarande så någon vidare konsumtionsstoppstolthet ska jag absolut inte skryta med.
9. Jag har så sjukt kort tålamod med butiksköer så ofta skiter jag i att handla om det är för lång kö. Inget är så mycket värt att jag ska lägga en kvarts kö på det eller mer. Det säger nog lite om hur jag värderar saker vs. min tid. Min högst personliga uppfattning är att butiker där personalen värderar uppackning av varor högre än att sälja till kunder inte ska ha mina pengar. Graden av service styr i högsta grad var jag handlar.
10. Om jag bara skulle få ta med mig en sak från mitt hem så vet jag inte vad det skulle vara. Inte för att jag har så många saker att ta med, utan för att inga materiella grejer är oersättliga. Jag är lite orolig för denna punkt, för tänk om jag sitter på mitt hem – typ 70 år gammal – och saknar ”saker” från mitt liv som jag skulle ha sparat. Men, vad skulle det kunna vara? (När det gäller bilder och sånt så finns de ju i ”molnet” tänker jag)
Vad skulle du ta med dig – och varför? Tänker du som jag eller tycker du att jag är knasig?
