Jag fick en kommentar som undrade varför jag skulle köra så många repetitioner för, och att det var bättre att köra hårt och tungt och färre reps. Jo jag vet. Och det är så jag brukar tänka. Jag ville helt enkelt bara göra 1000 reps för att jag vet att jag kan och för att jag går igång på att göra saker som ligger bortom mellanmjölkens land.

Grundstenen i passet var de 250 utfallssteg som är en av de komponenter som ingår i marsutmaningen. Man har egentligen en hel månad på sig att göra de 250 utfallsstegen men jag bestämde mig redan från dag 1 att göra dem i ett och samma pass. I talked the talked and now I walked the walk. Check på den!

Utfallsstegen var aldrig något problem. Jämfört med den gången då jag gjorde maxtest på statiska utfallssteg och bara gjorde några över 100 (utan vila visserligen) så var dagens 250 mycket lättare. Jag har nog bättre teknik när jag gör dem gåendes, som idag. Då är det inte baksida lår jag blir trött i, utan framsida lår… Det som däremot var jobbigt idag är benböjen. Aj aj säger jag bara!

Jag började passet med att köra 20 minuters stegringslopp på bandet med gång som starttempo och sprintfart som sluttempo. Sedan delade jag upp 1000 reps-passet i olika omgångar som såg ut såhär:

• 25 utfallssteg + 25 benböj (x 4)
• 2 min planka
• 25 utfallssteg + 25 vadpress (x 4)
• 2 min planka
• 25 (50 kg extravikt) benpress med fötterna högt upp och brett isär + 25 benpress med fötterna högt upp och smalt ihop + 25 benpress med fötterna lågt och brett isär + 25 benpress med fötterna lågt och smalt ihop (x 3)
• 25 benspark + 25 bencurl (x 4)
• 50 utfallssteg + 25 benböj + 25 vadpress

Räknar man ihop det där blir det 1000 reps. Plankan fick bli bonus. Och nu när jag gjort mina 1000 reps behöver jag inte göra det på ett tag. Jag vet ju att jag kan! Istället kan jag planera för andra utmaningar vars syfte är att visa, mest för mig själv och för den som skulle komma för sig att fråga, att jag faktiskt kan.