Det är sista kvällen på den workation som jag varit på sedan i torsdags natt. Det har varit dagar med inspiration, kunskapsutbyte, god mat, härligt umgänge, episka solnedgångar och härligheter i allmänhet. Att skapa en workation är ett riktigt bra sätt för såväl frilansare som andra yrkespersoner att fylla på med energi inför kommande utmaningar och möjligheter i sitt arbetsliv. Hemligheten är att samla personer som man delar en röd tråd med – samtidigt som olikheter berikar och ger fler infallsvinklar.

Den här helgen har vi haft workation i Särna hos Katta. Vi som varit här är jag, Emilia, Maria och Angeliqa. Det har varit en helg med diskussioner om målsättningar, affärsutveckling, specifika utmaningar som vi upplever – och alla oändliga möjligheter. Vi har pratat om vilka vi är och varför vi gör det vi gör, för att identifiera tydligare var vi vill ta vägen med alltsammans. Det har varit oändligt lärorikt – som den bästa sortens konferens! Men istället för konferensrum har vi suttit framför ett stort frukostbord i flera timmar, framför sprakande brasa, nere vid sjön i solskenet – och i bastun – och kört våra sessions.

Precis som med varje konferens har vi blandat allvar med upplevelser. Det började redan när jag skulle köra från Åre till Särna. Mitt ute i ingenstans och utan telefontäckning fick jag punktering på min bil. En älg sprang bredvid mig längs diket medan jag såg min BAR-mätare på skärmen sjunka från 2,3 till 0,0. Klockan var strax före midnatt och jag tog mig till samhället Rot och ringde bärgaren som passande nog hette Börje. Han fraktade min bil till Mora medan jag blev upplockad av Angeliqa och så kom vi till slut fram till Särna runt klockan 02.

En annan gång gick vi upp strax efter mitt i natten för att se soluppgången över sjön. Sådant man borde göra på varje konferens?

En eftermiddag åkte jag och Katta fyrhjuling till vedugnsleden och sprang en sväng. Det var mossigt och till slut försann leden ner i en myr. Men det är alltid härligt med rörelse och det kan man ju också tycka att varje konferens borde ha?

En annan kväll åkte vi på solnedgångsjakt och hittade en strand som gjord för en episk kväll med mängder av skratt och bilder i motljus. Sådana kvällar ska man samla på innan höstmyset breder ut sig.

Jag efterfrågade en alldeles särskild workshop och det var att bli grym på kokkaffe. Det levererades såklart – vilket verkligen får mig att uppskatta att det bästa sättet att lära sig något på är att samla de man vet är grymma på just den kunskap man vill ta del av.

Och nu är helgen snart till ända. Imorgon är det måndag och jag får skjuts till Mora för att hämta upp min bil och sedan styra vidare mot Åre igen. Där väntar en intensiv vecka med mycket som ska hända. Det kommer att bli åka av vilket jag ser fram emot.

Den sista inspirationen för den närmsta framtiden hämtade jag i bastun. Vi satte ledord för hur vi ska utveckla oss själva, men framförallt våra företag, framåt. Saker händer inte av sig själva. Saker händer när man jobbar för dem.