Först kom 5:2 som knappt verkar ha nått mitt medvetande faktiskt. Jo jag vet att det finns men eftersom jag var TV-lös när det verkade härja som värst, och knappt ens kollar TV nu när jag lämnat Dalafjällen men inte läser kvälls- eller skvallerpress så har det inte riktigt nått mig som den epidemi det verkar vara. Jag själv kör 3:1-planen. Det har inte med mat att göra, däremot träning.
Jag är enormt glad över att bolla min träning och mitt allmänna livspusslande med Annie. Hon har en hel del coachklienter och är duktigt på såväl kost som träning, såväl i allmänhet som synnerhet. Och så har hon mig som liksom lever i projekt och som tydligen inte kan tänka längre än näsan räcker och verkligen inte är rutinmänniska och liksom inte kan äta frukost prick 7 och lunch klockan 12. Inte för att hon tyckt det. Jag skulle bara inte kunna. Och jag vill inte.
3:1 är ett försök till humor från min sida. Jag skrev om den planen förut, när jag fortfarande var i Sälen. Det är en superenkel träningsplan med nyckelpass som jag faktiskt tror jag både kan och vill följa. En låda jag kan jonglera med, liksom. Som funkar även när jag är på resa eller har full fokus på att genomföra lopp (som nu närmast på Cypern). Världens enklaste och smartaste träningsplan just nu i mitt liv.
3 träningsdagar följt av 1 vilodag. Ett fokus för varje dag. Intervaller med hög puls, längre pass på låg intensitet och tung styrka. Kryddat med rörlighet och mängdmotion som inte sliter. Easy as that.
