Morgonpromenad på 60 minuter: check.

Förmiddagsträning på 60 minuter crossfit (ej effektiv tid): check.

Jag överlevde denna gången också. Drygt 20 minuter crossfit på runt 87% av maxpuls känns förjävligt emellanåt. Jag undrar när det ska ta slut. Hoppas att PT:n ska räkna fel och säga att vi är klara nu, när vi egentligen har några repetitioner kvar. Jag vill bara lägga sig platt på golvet men nej det går inte för nu har jag 12 armhävningar med upphopp kvar. Och jag längtar tills jag har gjort dem så att jag kan göra nästa grej, benböj med axelpress (stång). För jag tror att det ska kännas lite lättare. Men när jag kommit dit så svär jag över det också för fasen vad tung stången är. Men så emellanåt kommer tankarna på vad jäkla bra det här är. Ju tröttare jag blir, desto bättre är det. Ju mer blodsmak i munnen (det hade jag förvisso aldrig men en gång kändes det som jag hade frukosten i halsen) desto bättre för kroppen. Och det är bra att jag håller på att dö av övningen från helvetet: armhävning med upphopp. Det är bättre att jag tränar jobbigt än tränar lätt. I alla fall under ett pass där tanken är att pulsen nästintill ska gå i taket.

Våra crossfitpass består av en uppvärmning på nästan 15 minuter. Jag springer runt i salen och gör olika övningar. Höga ben, spark i rumpan, sicksacklöpning, utfallsgång, rusher och lite stretchövnignar med en stång. Sedan kör vi stationerna. De är 5 stycken (hopp upp på bräda, armhävningar, en slags benböj + drag mot hakan, armhävning + upphopp, en slags benböj + axelpress). 15 reps på alla, sedan 12, 10, 8 och till sist 6. Ingen vila emellan.

När jag har återhämtat mig från första maxpulsracet är det dags för andra. Idag var det en slags idiotenövning. Vid varje ”linje” där man i klassiska idioten nuddar golvet skulle jag istället köra 8 raka (box)slag mot PT-Fredrik. Varje gång jag var tillbaka vid starten skulle jag göra 10 armhävningar. Vi körde det ett tag. Sedan bytte vi till situps.

Efter det kommer det sköna. Trots att det handlar om plankan och andra bålövningar. Och till sist: stretchen. Underbart!

På den här bilden har jag återhämtat mig!