Jag var riktigt arg och frustrerad på eftermiddagen, nästan så att jag gjorde sanning av devisen att ”blodet kokar”. Jag satt i soffan och riktigt kände hur det kröp i skinnet och hur tänderna mal mot varandra. Det låter inte vidare bra eller hur? Nej det tyckte inte jag heller. Så för att släppa lös stressen och de arga hormonerna så bestämde jag mig för att gå ut. På en promenad. Att komma ut hjälper nämligen. Nästan alltid!

Jag gick nedåt Hornstull, över Västerbron och längs Norr Mälarstrand. Rundade stadshuset och promenerade på bron över Riddarfjärden, vek av på Riddarholmen och sedan ännu en bro över till söder längs Centralbron. Sedan var det bara Hornsgatan förbi Mariatorget kvar. Håret hade färgats vitt av snöflingorna och mina byxben var blöta av smält snö. Men arg – nej det var jag inte längre.