Jag har knackat på dörren till vardagen igen. Ja jag har till och med längtat lite. Efter min egen säng. Mina egna morgnar. Mitt fjäll utanför fönstret. Mina dagar på jobbet, kollegor, mitt egna kaffe och allt det där. Efter lunch kör jag upp till Åre och är hemma ett tag. Jag längtar.

Maj är en evighetslång månad vilket passar mig bra. Jag drömmer om säsongens racerpremiär till exempel. Och framförallt så drömmer jag om att stå på skidor i helgen när Holiday Club hyr liftarna på Åreskutan för absolut sista helgen för säsongen. Sista dagen i maj styr jag dessutom en husbil mot Lofoten tillsammans med vänner. Men, än är vi inte riktigt där. Jag är fortfarande kvar i den 20-gradiga värmen vi hade i England.

Vi bodde i en by som heter Ambleside i Lake District som Kari tipsade mig om. Det var hur bra och gulligt som helst, med sjön Windermere (Englands största, har jag lärt mig) alldeles nedanför. Och bergen i horisonten. Solen sken och cidern var kall och även om jag älskar vinäger till min fish and chips så ser jag fram emot helt andra matval här hemma. När jag kommer till Åre ska jag fylla på mitt kylskåp med allt som jag gillar. Och vattna mina blommor. Jag kommer uppskatta min vardag några dagar, sedan kommer jag längta efter nya äventyr igen!