Igår när vi körde hem efter några dagar hos Åsa och Viktor tog vi en annan sväng än vanligt, och såg en skylt mot Marstrand. Eftersom vi inte hade jättebrådis valde vi att följa skylten och kom två mil senare fram till färjeläget och ön Marstrand som ligger ett stenkast från fastlandet.

Jag har aldrig tagit bilvägen till Marstrand (man måste fortfarande åka färja över sundet) men någon gång ska ju vara den första. När jag var liten kom vi havsvägen, antingen i farfars snipa eller med färja från en annan del av Tjörn. Att se skyltar mot öarna Dyrön och Åstol är nostalgi på riktigt och vi följde i min barndoms fotspår när vi väl kom över till Marstrand; för vi började som sig bör med ett wienerbröd från Bergs konditori!

Vi flanerade på ön i ungefär en timma eller så och tog oss snabbt ut på stigarna som går tvärs över ön och gick sedan en sväng runt Carlstens fästning på Marstrand innan vi tog färjan tillbaka och åkte söderut igen. Vi hade ju en konsert med Roxette som väntade på oss!

Efter en snabb middag på stan fick vi se både Maryjet (till publikens förtjusning) och Eskobar (till min egen förtjusning – nostalgi igen) innan Roxette fyllde scenen i Halmstadnatten.