Jag har tänkt, drömt och velat springa på Kullaleden ända sedan det här inlägget om drömstigar och vackraste lederna i Sverige. Tänk att jag varit i Mölle så många gånger utan att springa där!

Idag var det dags och jag började i Arild för att ca 17 km senare nå Mölle via Kullaleden (en del av Skåneleden) som hela tiden skulle gå längs havet. Precis som på så många ställen i Sverige är det sanslöst vackert – och på sina ställen brutalt kuperat.

Skåneleden har en alldeles fantastisk sajt (med betygs- och kommentarsfunktion – och folk som svarar!) som många andra borde ta efter men precis som på många andra ställen lyckas man inte helt med den fysiska markeringen på plats; det är otydligt där det borde vara som mest tydligt – till exempel i korsningar och på ställen där flera andra stigar går parallellt.

Jag tog fel på ett ställe och kom till Mölle alldeles för tidigt och fick inte ens hälften av distansen som jag tänkt mig. Därmed missade jag det allra vackraste. Så Kullaleden mellan Arild och Mölle är fortfarande ogjord och jag tänker, drömmer och vill fortfarande springa den.

I normalt mentalt tillstånd hade jag vänt tillbaka de få kilometrar jag hamnat fel men idag hade jag inte särskilt mycket glädje i kroppen och då är allting tungt och viljan gick inte att nå. Istället nöjde jag mig med en glass i hamnen och satt längst ut på piren och funderade på livet bortom horisonten.