Jag spelade in ett nytt podavsnitt idag, det kommer ut om någon vecka eller så. Avsnittet handlar om tid, ur många perspektiv. En sak vi pratade om är ställtid.
Bodil Jönsson gjorde begreppet ställtid populärt i hennes bok ”tio tankar om tid”. SÃ¥här sa hon om det:
”Ställtid innebär tid att ställa i ordning, ställa av och ställa om. OcksÃ¥ i ditt inre. Det mesta blir bättre gjort och roligare om du fÃ¥r den ställtid du behöver.”
MÃ¥nga frÃ¥gar mig om det inte är jobbigt att ”flänga” sÃ¥ mycket men jag kan tycka att det är det härligaste som finns. En kollega höjde pÃ¥ ögonbrynen när jag skulle skjutsa Hazel till Hälsingland över en helg och sa nÃ¥got i stil med ”oj dÃ¥, 80 mil!”
För mig är det 80 mil njutbar ställtid. Tid att reflektera över saker och ting. Att få ordning på tankarna. Jag har väldigt lite ställtid när jag är hemma, eftersom jag jämt har så mycket att göra. Men i bilen kan tankarna vandra, lite som när jag springer. Men när jag springer vill tankarna vara kreativa och hitta lösningar. När jag kör bil vill tankarna bara vila i sitt vandrande.
Att köra de små inlandsvägarna som jag ofta väljer när jag kör mellan Hälsingland och Jämtland ger mig bättre ställtid än att bara rulla motorväg. Jag föredrar de små vägarna eftersom jag inte vill samsas om vägarna med annan trafik, dessutom är det rogivande att köra förbi små byar och tjärnar.
Förresten, TACK för alla era kommentarer på det här inlägget. Så himla roligt att höra era tankar. Fortsätt med det!
