Träningsglädje

Sportbranschtidningen Sportfack brukar ha årliga priser och utmärkelser för bästa produkt och grejer och i år vann Silva gear of the year för sin pannlampa Trail speed elite. Grattis säger jag och håller med.

Jag har ett gäng olika Silvalampor hemma, senast köpte jag en lampa för cykling, och jag tycker att de fungerar till mycket. Det var också ett av skälen till vinst: att man kan använda pannlampan till löpning, cykling och längdskidåkning till exempel (plus typ när man mekar med bilen, bär in ved från ladan, går ut med hunden, fodrar hästar i stallet eller vad folk nu gör).

Ledljus blev ju uppmärksammat under Nobel och det är fiffigt att kunna ta det med sig.

Silva trail speed elite finns t.ex. här.

 Pannlampa – gear of the year

Inlägget innehåller affiliatelänk

I Hanna Göranssons kokbok Friendly food har jag vikt mÃ¥nga hundöron. Det är en kokbok med recept pÃ¥ mat och bröd och efterrätter utan gluten, socker eller mjölk. Jag har till exempel gjort glutenfria pannkakor frÃ¥n den boken – supergoda. Ikväll gjorde jag en glutenfri wrap.

Det tog ungefär en kvart varav de flesta momenten bestod av att vänta så jag kunde scrolla instagram på min iPhone. Jag blandade ihop bovetemjöl, fiberhusk, ägg och vatten. Ut på plåt och in några minuter i ugn.

I min wrap hade jag räkor, avokado, lite grönsaker och salsa. Koriandern som jag köpte för några dagar sedan hade vissnat ihop helt så jag blev utan.

Som vanligt laddar jag på för mycket grejer i mina wraps så de blir svårätna. Men det smakar lika gott med kniv och gaffel såklart!

Innan middagen hade jag varit ute och sprungit. Ungefär 50 minuter med pannlampa. Medvind åt ena hållet, motvind åt andra.

Igår åkte alla som varit med på Salomon och Atomics pressresa hem. De avslutade i Vålådalen med en massa längdskidåkning medan jag tog några möten på kontoret. Genom fönstret ser jag Åreskutan och alla små prickar som susar ner för slalombackarna. Solen sken och himlen var blå och jag hoppas att alla som är här just nu har härliga dagar.

Efter härliga middagar på Tottebo och sedan Vinbaren avslutade jag dessa två träningsdagar med ett pass rörlighet för fina Frida Lindström som till vardags chefar över Under Construction Sports Performance Center på Riddargatan i Stockholm där jag tränade med PT förut.

Frida är cool och stark och duktig. Jag var inget av det där igår morse. Vi började med att rulla ner ryggen mot fötterna och jag kom typ inte längre än att händerna nådde knäna. Det var en sådan dag då ryggen inte ville vara med. En sådan dag då det är ett jäkla projekt att knyta skorna. Men en sådan dag då jag vet att jag lätt skulle kunna springa ungefär hur långt som helst. Eller cykla en längre runda.

Jag har inte ont i ryggen, jag kan bara inte röra den. Jag har inga problem att vrida höger och vänster men i andra riktningar är det tvärstopp. Som om mina muskler har tryckt på stopp och nervbanorna är avstängda. Det placerar sig rätt rejält i kategorin saker som suger.

Min andra behandling dry needling hjälpte inte alls, men det kan bero på att nålarna sattes på andra ställen. Det suger också, men uppsidan är att jag kan lägga ännu en pusselbit. Jag börjar förstå var det sitter och det är inte alls i ryggen. Det är en liten gnista hopp i det här ryggtrasslet som jag efter lång analys kan härleda till ett konvent i Göteborg för jättelänge sedan där vi gjorde utfall på bräda med kick framåt.

 Längtar efter att svinga en sådan här!