Jag uttrycker mig ibland lite slarvigt och säger att jag inte gillar vardag – men det stämmer inte riktigt. Det är inget fel pÃ¥ mÃ¥ndagar och tisdagar och sÃ¥. De är kanonfina dagar precis som fredagar och lördagar men det  jag inte gillar är hur vi behandlar dem; som en transportsträcka till nÃ¥got roligare. Vilket oerhört slöseri med liv tänker jag!

Det enda som vi med säkerhet vet är att vi ska dö. Men vänd på det: det enda vi med säkerhet vet är att just nu så lever vi. Vi lever nu och eftersom vi inte vet hur länge så är det lika bra att leva fullt ut varje dag för det vore sjukt trist att ligga på dödsbädden och önska att man gjort mer av de där, på det stora taget enkla grejerna, som gav så mycket mer lycka i livet.

Jag vet ju att du har hört det där många gånger förr; carpe diem och att leva i nuet så vidare. Men det är alltsom oftast lättare att tänka på det än att göra det.

En av mina styrkor är att jag walk the walk när jag talk the talk. Jag har aldrig varit särskilt bra på att dagdrömma. Hur menar jag nu, kanske du tänker?

För mig sÃ¥ är dagdrömmandet nÃ¥got man gör utan att man vill agera pÃ¥ det i verkligheten. Medan när jag drömmer sÃ¥ skapas en faktiskt önskan om att ta ett kliv Ã¥t drömmens hÃ¥ll – och sedan agerar jag utifrÃ¥n det. Dagdrömma utan att ta action pÃ¥ det skapar livstristess och lätt Ã¥ngest hos mig.

Det är därför jag har bott i Whistler och i Halmstad till exempel. För att jag drömt om det och sedan gjort det. Och just nu bor jag i Åre.

Jag använder mig väldigt mycket av tankesättet ”if not now then when” i mitt liv. Som i mÃ¥ndags när det var en sÃ¥dan himla fin kväll och jag ville ut men sÃ¥ kollade jag pÃ¥ termometern och det sÃ¥g kallt ut och jag funderade nÃ¥gra varv pÃ¥ om jag skulle orka gÃ¥ ut och ta SUP-brädan med mig för det var ju lite jobbigt och det var trots allt inte 25 grader varmt. Men sÃ¥ tänkte jag if not now then when och sÃ¥ gick jag ut (och fick en fantastiskt härlig kväll pÃ¥ köpet).

LikasÃ¥ igÃ¥r kväll när jag och en kompis gick upp pÃ¥ Totthummeln. Det kan ju mycket väl vara sÃ¥ att man fastnar i tankemönstret att man ska göra enkla saker pÃ¥ vardagarna, som att springa den vanliga slingan eller göra alla de där grejerna som inte kräver sÃ¥ mycket – men som inte heller ger sÃ¥ mycket. Men tvÃ¥ timmar senare hade vi gÃ¥tt bÃ¥de upp och ner och fÃ¥tt bÃ¥de maxpuls, utsikt och ett härligt minne frÃ¥n den här sommaren.

Om man lämnar livet åt helgerna blir det inte mycket till ett liv tänker jag. Inte heller om man bara ska leva imorgon hela tiden. If not now then when?